Koranbrännare från Torsås döms för hets mot folkgrupp

Under förundersökningen pratade mannen nästan inte alls. Men vid rättegången berättade mannen, som när koranen brändes var i 25-årsåldern, mer om hur det gick till när filmen som spreds på internet skapades. Han berättade att han deltog i alla de moment som åklagaren har påstått, förutom att det inte är han som klippt filmen eller lagt till musiken. Han hade däremot sett filmen i sin helhet innan den spreds. Det var också han som skapade de konton som laddade upp först en version av filmen och sedan en redigerad version, senare samma dag. Båda filmerna visades i tingsrätten.

Frågan som tingsrätten har haft att avgöra är om det hela utgjorde hets mot folkgrupp. Linköpings tingsrätt konstaterar att ”den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. trosbekännelse” ska dömas för hets mot folkgrupp. 25-åringen själv hävdar att målet med koranbränningen och att lämna den brända koranen utanför en moské var ”att skapa en estetiskt slående film i syfte att kritisera islam som religion, filosofi och idékomplex”. Han menar alltså att det riktades mot islam som religion och inte skulle ses som att det riktades mot den specifika moskén eller mot muslimer som ”folkgrupp” eller ”grupp av personer” som lagen uttrycker det.

Men Linköpings tingsrätt gör bedömningen att det är ”helt uteslutet” att meddelandet var riktat mot islam som religion. Det eftersom den brända koranen och baconet lämnades utanför moskén och att det visades i en film som var ljudsatt med musik som starkt kopplas till skjutningen i en moské i Christchurch 2019.

Både åklagaren, tingsrätten och 25-åringen själv har konstaterat att själva brännandet av koranen inte utgör ett brott.

– Jag hade inte åtalat om han bara hade grillat en koran. Men vi har ingen praxis för var gränsen går mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp och jag menar att här tippar det över till ett brott. Jag hoppas att tingsrätten ska skala det här fallet som en lök, lager för lager, sa chefsåklagare Eva Nemec Nordh till Barometern-OT inför rättegången.

Hon menade att både grillningen ihop med ett kött som anses som orent inom islam, att det lämnades vid moskén, att det filmades och att det sedan spreds ihop med en låt som kopplas till en dödsskjutning i en moské utgjorde lager i löken. Och just musikvalet tas upp specifikt i domen. Låten har sedan länge spridits i anti-islamistiska kretsar, har 25-åringen själv berättat. Han säger dock att han inte kopplar den specifikt till dådet i Christchurch på Nya Zeeland där en man livesände när han förberedde sig för att gå in i en moské och skjuta ihjäl över 50 muslimer och skada ytterligare lika många. I livesändningen spelade han den låt som också fanns i filmen på koranbränningen i Linköping. I tingsrätten visades ett inlägg på ett internetforum där 25-åringens användarnamn skriver namnet på låten och konstaterar att det är ”samma som användes när han på Nya Zeeland gjorde moskéskjutningen förra året”. Inlägget sa han i tingsrätten att han inte mindes, men att han antar att han gjort det eftersom det var hans användare.

Mannen döms till villkorlig dom.