Efter presskonferensen stannar hårt pressade IKO-tränaren Martin Filander kvar för en större intervju i direkt anslutning till matchen.

Vi tar tjuren vid hornen. Jag vet att du inte gillar att prata om tabeller. Men om man ändå gör det. Det är tolv poäng upp nu. Om vi bortser från ”jobba på” – hur ser du på läget?

– Det är ju klart att det är prekärt. Men vi har ju satt oss själva i det. Jag kan ju inte skylla på någon. Jag är högst ansvarig för det här laget och vi är i en tuff situation. Men vi kan ju inte lägga oss ner och dö för det och tänka: ”Nu är det kört”. Vi har antal omgångar kvar, vi behöver ta en match i taget. Vi behöver framförallt spela bra och vinna matcher. Då behöver vi spela vår bästa hockey. För mig är det på något sätt att spela varje match som ”game seven” och försöka förbereda laget på att varje match nu är ”game seven”. Höja nivån på de sista detaljerna. Vi får små ras i matcherna som kostar hela matcherna. Då hjälper det inte att man gör 52 bra minuter. Det håller inte.

Men hur gör man det konkret? Spelarna är ju inte dummare är att de också läser tabeller och ser läget. Hur gör man för att motivera dem att trots allt tro på det här?

– Att ta tag i sin egen situation, att inte bli ett offer. För jag tror att blir man ett offer för sin situation, som man själv är med och hanterar, då tror jag att man är illa ute. Vi förstår att det är vi som kontrollerar vår framtid och hela tiden krokar arm och går i samma riktning. Det är otroligt viktigt för mig. Så länge vi gör det, då tror jag på det här och då tror laget på det här. Så upplever jag det och jag tycker gruppen på det sättet är med. Jag upplever att vi gör massa saker som är bättre nu, än vad man såg innan landslagsbreaket, inte tillräckligt bra för att vi ska vinna hockeymatcher, tyvärr.

Ska man vara krass behöver ni ju ta 1,5-1,6 poäng under resten av av serien. Det är ungefär dubbel så mycket som ni har tagit hittills per match. Går det ens att tro på det själv?

– Jag tror på det, definitivt. Jag tror att många där inne tror på det också. Vid jul förra året var det ingen som trodde på oss. Det är samma situation egentligen, bara att vi är lite tidigare i säsongen nu.

Och i lite sämre läge?

– Ja exakt, läget är ju sämre. Vi har ju satt oss i ett tuffare läge, men poängskörden vi behöver komma upp i är ungefär densamma. Vi har visat förut att det går att komma tillbaka från tuffa lägen. Men det viktiga är att vi inte zoomar där borta: ”Åh, hur ska vi komma dit bort med 1,5 poäng per match, liksom. Vi vet ju om ungefär hur många poäng man behöver för att klara sig, det vet ju alla där inne. Men hur tar vi oss dit? Hur vinner vi nästa match? För hur det än är; ska vi börja äta oss dit så behöver vi ha så många trepoängare som möjligt här framöver. Och då måste vi försöka vinna nästa match. Det är fortfarande där det ligger.

Det har varit slutsålt flera matcher i rad, publiksiffran i dag var 3 146, det är ett extremt drag med mängder av frågor i vår chatt under matcher, många läser det vi skriver om er. Det är helt enkelt ett jäkla engagemang. Vad vill du säga till folk som följer er, till stan, till folket?

– För det första så tycker jag det är helt magiskt att det fortfarande är nästan fullt i hallen. Vi ligger under med 3-0 i tredje perioden och publiken sjunger och stöttar oss. Det är nummer ett. Jag tycker det är fantastiskt. Jag hoppas att de orkar fortsätta. För det är precis som vi, vi måste orka fortsätta tro på det här och låta andra kraxa och säga att det är kört. Sånt som ni gillar, ni gillar journalister. Vi tror inte att det är kört och jag hoppas inte heller att supportrarna tror att det är kört. Man kan känna så ibland, men det gäller att ha den inre tron och inre drivet. Att bevisa motsatsen, det är den vi ska bygga tillsammans. Den finns här inne.

Några av era ledande spelare har det väldigt tufft. Oscar Engsund var inne på alla fyra baklängesmålen i dag. Patrik Karlkvist har sämst plus/minus i hela ligan. Hur ser du på det?

– Det är olyckligt. De spelar ju mest och vi släpper in för mycket mål. Så det är klart det är så. Jag tror att Karlkvist har fem eller sex i tom bur som blir minus. Det är ju för att vi inte får i gång vår offensiv. Oscar spelar back och spelar många minuter och många byten, hade vi haft en offensiv så hade de här siffrorna varit helt annorlunda. Det är på något sätt det som är den stora skillnaden i år, att vi inte har fått till vår effektivitet. Prestationerna har funnits ganska mycket bättre. Många matcher skapar vi lägen, men vi gör inte mål och då blir man jävligt skör också när man släpper in mål. Det upplever jag att vi blir som grupp. Den mentala processen behöver vi hantera på ett bra sätt och det har vi inte gjort.

Ni har gjort ganska mycket saker. Ni har värvat, kastat om i formationer, justerat spelsystem. Finns det några flera tussar att rycka? Saknar du ytterligare någon spelartyp?

– Nej, inte på det sättet. Jag saknar att vi har ett grundmurat självförtroende, och det tror jag vi måste förtjäna. Så det viktiga nu, när vi gjort lite förändringar, är att vi måste jobba in de här förändringarna och få effekt av dem. Någon har kommit in här och har haft ett par veckor att lära sig hela vårat spel. Vi har några andra som behöver spela bättre och jag behöver coacha bättre, men framförallt har vi justerat i spelet. Nu har vi haft två veckor där vi har jobba med det. Det andra jobbade vi med i tre och ett halvt år, så det kommer kanske inte vara hundra procent perfekt direkt, men vi känner ändå att vi har hittat någonting. Blir vi ännu lite mer solida där kommer också effekten av det komma.

Ni jobbar ju också mot tiden, är det stressande?

– Vi måste försöka ta bort det, försöka ta ett byte i taget, men det är klart att alla förstår att det är prekärt och vi behöver börja vinna. Men vi kan inte göra annat än att försöka vara så bra förberedda som möjligt och våga. Liksom våga dra ner brallorna på oss själv lite. ”Okej, skit samma, det kommer bli fel någon gång, men vi ska i alla fall göra det med rätt intention, aggressiva misstag. Vi går bom för att vi försöker göra rätt, inte för att vi är rädda att göra fel, det tror jag är otroligt viktigt i det här läget.

Upplever du att kraften och tron finns i gruppen?

– Det gör jag. Även när vi ligger under med 3–0 i dag finns den. Jag känner att gruppen står upp för varandra och för sig själva och försöker tävla, man ligger på på bänken fast vi ligger under med 3-0. Det är inte så att folk bara sitter som döda sillar, utan det är faktiskt ett jävla go, man liksom vill in i matchen och ge någonting tillbaks. Hade vi vikit ner kepsen och lagt oss och dött, hade jag varit tre gånger så orolig.

Hur mycket är resultaten kopplade till självförtroende?

– Mycket. Tror jag. Vi måste hitta tryggheten. Ju fler repetitioner man gör och ju mer rätt man gör, desto bättre självförtroende får man. Jag tror det är samma när man spelar gitarr, ju fler gånger man träffar rätt ton eller rätt grepp, ju tryggare blir man, ju mer rätt kommer man göra framöver också. Repetition ger oss trygghet.

Många frågar om mentala coacher, tar ni någon extern hjälp för att komma ur det här?

– Ja, vi har ju en kille som vi alltid jobbar med, sedan länge. Vi bollar med honom, det finns spelare som tar hjälp av honom, men exakt vilka, det vet jag inte och ska jag inte veta heller. De ska göra det för sin egen skull. Sedan blir vi coachade också. ”Hur ska vi hantera det här läget?”. Vi har ju jobbat ganska många år ihop. Man kanske ventilerar, bollar, ”tänker bi rätt här?”, han kommer med många bra frågor, så att jag får tänka rätt tankar, så att jag kan förmedla rätt budskap framåt. Men det ingen quick fix.

En återkommande fråga är: centrar. Har du de centrar du behöver, är du nöjd med centersidan?

– När vi saknar Jasek är det lite problem. I dag spelade vi Viktor Lodin som center. Det gjorde att den linen fick den motorn de har saknat. Vi kanske har saknat den spelartypen på centersidan. Lodin kan det vara en väg framåt och en otroligt fin nyckel för oss att skapa lite mer och få den här spetsiga offensiven. Ni ser ju vad de skapar i dag, vi bränner tom holk och har ett skott i stolpen i första perioden.

Vad behöver ni för att, så att säga, komma in i den här säsongen igen?

– Framför allt måste vi ha en seger. Alltså något att bygga på. Börja hitta en väg, ha en så jävla bra prestation varje byte liksom. Men återigen, jag tror det är livsfarligt för oss att bara zooma bort och titta längre än nästa omgång, då är man på grejer man inte riktigt kan kontrollera, som inte ligger inom greppbart avstånd, utan nu bygger vi upp nästa match, vi börjar med att träna förbereda oss på måndag, repetera rätt saker, titta på de här minuterna vi tappar spelet, ”vad är det vi gör?”.

Jag hör ju hur folk pratar och ser vad de skriver. Jag skriver själv krönikor i ämnet. Det finns en uppgivenhet, att: ”Nu är det fyra månader av träningsmatcher fram till kvalet”. Finns det någon risk att det tänket kommer in i omklädningsrummet?

– Så tänker inte vi i alla fall. Jag tror inte att det tabelläget i sig är jätteviktigt för självförtroendet, det är mer det här att man känner att man vinner hockeymatcher. Nu är det länge sedan. Först några förluster, sedan ett långt break, sedan ett par nya förluster. Det är länge sedan vi vann, man behöver känna den känslan: ”Ja just det, det är så här det känns när man vinner hockeymatcher”. Då tror jag att det kan vända. Helt plötslig. Du ser ju vad som händer bara vi gör ett mål, då har vi ett helt annat självförtroende.

Du är otroligt skicklig verbalt och kan snacka dig ur det mesta. Men hur är det för Martin Filander när han kommer hem, stänger dörren, tar ner garden. Hur mår du i det här?

– Det kostar några timmar om dagen, det gör det ju. Och framförallt för min familj. Det vet du själv hur det är, när man har något som grusar ens sinne, så är det svårt att hålla fokus på de andra grejerna, så det är klart att det påverkar en. Men om jag tappar energi, då kommer killarna också känna det och se det, och då är vi jävligt illa ute. Jag måste ju gå först i ledet, jag måste klä skott för allt, det är mitt ansvar och jag behöver visa att jag tror på det – oavsett hur många poäng det är upp. Det här är också en långsiktig drivkraft och en utmaning för mig, att få det här gänget att hålla ihop.

Kan du till och med bli lite triggad av läget?

– Jamen, lite grann. Att vi kan bevisa att vi kan göra något som ingen tror på – att vi kan göra något som ingen någonsin har gjort.