– Ganska mycket på G och förstår att tidsskillnaden är svår. Vi är i Kalifornien och jag har en timme om det funkar för dig. Kan jag ringa på Whatsapp om en kvart?

Nästan exakt en kvart senare ringer Olofsson, precis som avtalat. Natten mellan onsdagen och torsdagen ska de möta Anaheim Ducks. Han inleder med att fråga hur undertecknad mår, hur nyår var och så vidare.

Fredrik Olofsson är kort och gott precis som vanligt; omtänksam, vänlig och tillmötesgående. Efter en stark försäsong i Dallas Stars fick han inleda säsongen i AHL-laget Texas Stars.

– Det gick oerhört bra, sedan var nog planen att jag skulle börja i AHL i och med att jag kom från Europa. Det krävdes lite anpassning. Vi har vunnit jättemycket och för egen del är mycket annorlunda. Min väg att slå mig in är kanske inte att vara poänggubben som jag var i Oskarshamn. Jag får lita på min smartness och har haft en liten anpassningskurva, säger Fredrik Olofsson.

Inledningsvis var tiden i AHL dock inte någon succé. Faktum är att han under en kort tid till och med var petad ur laget, vilket fick honom att börja tvivla. Skulle han åka hem?

– Det är en helt annan utmaning och en väldigt svår liga. Ibland är NHL nästan enklare för att de följer strukturen mer. Jag har spelat vinge (ytterforward) och det är ett annorlunda spel på mindre is.

Olofsson skrattar till lite:

– Man spelar inte in puckar i mitten som i Oskarshamn. Jag fick hoppa in och gnugga i fjärde med boxplay och försöka bli bra på det. Det har inte varit lätt och AHL-lagen har killar i sina organisationer som de har lovat platser i powerplay. Men jag har aldrig klagat.

Hur gick det till när du blivit uppkallad till NHL?

– Jag visste att jag hade spelat bra, men var petad tidigare i höst. Det var så mycket huller om buller, jag hade några matcher på åtta–nio minuter och jag funderade på om det var värt det. När vi närmade oss jul kom jag verkligen i gång. Jag har fått mer utdelning och spelat jämnare. Sedan fanns det en öppning och jag fick reda på det på julafton. Då var det bara att åka till Nashville.

– I debuten hade jag tre fyra–fyra riktigt bra lägen. För mig är det skönt att jag kan hänga. För mig som är lite äldre, och som bara har ett år, måste jag bevisa mig ganska snabbt för att få ett nytt kontrakt.

Men hur var debuten?

– Skitkul! Jag är som sagt lite äldre, men det fanns stunder i omklädningsrummet… och när vi skulle gå ut… Sedan släppte de fram mig och knuffade ut mig på isen på uppvärmningen. Gubbarna har varit superschysta och det är skönt att jag har Nils Lundkvist. Vi har spelat med varandra i landslaget och mött varandra i SHL.

I Sverige har det snackats om att du varit på gång hem till Rögle. Har det funnits någon sanning i det?

– Jag har ju ett kontrakt där hemma och har en otrolig relation med mina agenter. Det är klart att de har en dialog med Rögle. Om de ser att jag var petad vill de så klart ha en kille som de har under kontrakt. Jag och frugan pratade med andra om att det kan vända snabbt och att man måste ge det en ärlig chans. Jag var värd att ge mig själv en ärlig och chans och det var skönt att vi gjorde det. Jag är otrolig glad att vi är kvar och det är underbart att få den här möjligheten.

I hans tredje NHL-match kom första målet. Storstjärnan Joe Pavelski, med närmare 1 000 poäng på över 1 200 matcher, hittade Olofsson på bortre stolpen. Förre IKO-spelaren behövde mer eller mindre bara sätta dit klubban och raka in pucken i öppen kasse.

– Jag hade haft ett ganska långt byte och hade nästan ingen kräm kvar i ”buggarna”. Deras backar var trötta och Erik Karlsson hade haft ett långt byte. Det roliga var att de andra gubbarna, som har barn, satt precis bakom där jag gjorde målet. När vi insåg det åkte vi dit, skrek, bankade i glaset och skrattade åt hur sjukt det var.

Han fortsätter:

– Det var som när någon gjort mål i Oskarshamn, du vet?

I hörnan menar du?

– I hörnet där alla familjerna satt. Det var ungefär samma sak. Det var helt underbart! Jag hade haft tre–fyra bra lägen och det gäller att vara effektiv. Spelar man med Pavelski är det lite enklare också.

Hann du tänka något innan målet?

– Det hinner man inte. Efter matchen fick jag se video på det och det plingade bra i telefonen. Jag tänkte lite på det under nyår, att det varit ett ganska galet år. En galen resa hur allting blev, första NHL-målet på nyårsafton, game winning goal, att jag växte upp med att San Joses matcher, att jag fick en macka från Pavelski mot hans gamla lag och det var Erik Karlsson på backen. Samtidigt kan man inte bli bekväm, för då kommer möjligheten att försvinna.

Schemat under inledningen i NHL har varit intensivt, och han berättar vad ligan kallas av en del.

– Det kan vara att bussen drar till planet om en kvart, men det är så många matcher och så mycket mark man måste täcka med resandet. Man behöver aldrig oroa sig för mat eller boendet, du får alltid det du behöver. Det kallas för ”never hungry league”, du äter bra, flyger bra och de tar han om dig. Har man varit i NHL blir man lite bortskämd

Följer du din gamla klubb någonting?

– Jag försöker att se så mycket jag kan. Jag kör VPN på paddan och ser matcherna på C More. Sedan följer jag Kim (Rosdahl) i Malmö också. SHL är otroligt spännande. Jag såg att Joe (Cannata) var skadad nu, hoppas att han kommer tillbaka snabbt. Jag tycker att laget är tillräckligt bra för att hålla sig kvar, men man får ingenting gratis. Jag minns hur det var när man inte var på hugget. Sedan är jag inte alls orolig för Oskarshamn och det är kul att se ”Karla” (Patrik Karlkvist) göra sin grej och få sitt femårskontrakt. Det är så välförtjänt. När han får göra sin grej finns det inte många som är bättre på att sätta dit puckarna. Jag har inte hört så mycket om nya arenan, men jag älskade hur hallen var där. I slutändan behöver man bara ett bra gäng gubbar som Fröberg, Benny och Filander. Visst, det är najs med en bra arena, men som spelare behöver du bara utrustningen och pucken.

Hur är draget i NHL jämfört med Sverige?

– Det är solklart att fansen i Oskarshamn är mycket mer engagerade. Man kunde ju höra ifall någon missade en passning och publiken skrek: ”Nej!”. Klacken, ramsorna… det är svårt att förklara för folk som inte varit där. Sedan är jublet i en arena med 20 000 så klart högre än 3 000 i Be-Ge. Men det är svårt att slå svensk hockey, speciellt i Oskarshamn när man väntade på att domaren skulle släppa pucken. Ibland var det bara: ”Wow, i kväll är det drag i arenan – nu kör vi”.

Vad tycker du om din ersättare, Antti Suomela?

– En otrolig spelare, även om jag inte har scoutat honom allt för mycket. Det är all kredd till ”Fröbba” och gänget igen, som man se att killarna är tillräckligt smarta för att kunna leverera på en hög nivå. Scoutingen, Fröberg, gänget och allt runt omkring får en att känna sig bekväm och man kan spela på sina styrkor. Sedan är det så klart kredd till finländaren, Smejkal och de andra gubbarna också. De verkar vara på hugget och levererar match efter match.

IKO klarar sig kvar i SHL?

– Ja, ja. Det är inget snack, det är mer om man tar sig till slutspel eller inte – och där kan allt hända. Det märkte vi förra året. Jag tycker att stan är värd det, säger Fredrik Olofsson och skickar en avslutande hälsning:

– Vi mår bra här borta, jag hoppas att ni gör det också.