Varje år tar Svenska Islandshästförbundets landslagsledning ut en landslagsgrupp som de arbetar med ett år i taget. I landslaget 2023/24 ingår 15-åriga Hilma Pettersson.

– Uttagningskommittén ringde och frågade om jag ville vara med och det var inget att tveka på. Det var väldigt roligt att få beskedet att jag kom med, säger Hilma Pettersson.

Under året har hon tagit sju mästerskapsmedaljer med sina hästar Laukur frá Varmalæk och Sága från Dahlgården och i september tog hon och Laukur sitt första SM guld. Kommande år är det inga internationella tävlingar med landslaget inplanerade. Den nu uttagna truppen gäller fram till SM och ett nytt lag tas ut inför Nordiska Mästerskapen 2024.

– Det ska bli väldigt kul att få lära känna laget och se vilka som är med. Det är allt från de som är 13 år till väldigt gamla och både kvinnor och män som är med, säger Hilma Pettersson.

Hur kommer det sig att det blev just islandshästar för dig?

– Mamma höll på med hästar innan och då var det just islandshäst. Då blev det så att jag också började med det, säger Hilma Pettersson.

Vad är det bästa med att tävla med islandshäst?

– Att det är så många gångarter och variationer. Det finns verkligen mycket att träna på.

Vid en tävling tävlar man på en ovalbana och domarna bedömer allt från kvaliteten på gångarterna och hur man rider till formen hästen går i.

– Det roligaste är adrenalinet. Man får så mycket adrenalin när man är inne på banan och blir så fokuserad. Det blir verkligen ett samspel mellan mig och hästen.

Hur tränar ni upp det?

– Det blir mycket bygga styrka och jobba på grundträningen. Inte bara trycka på hästarna så att de blir flotta utan man vill få de så jämna som möjligt precis som på tävling.

En vanlig vecka tränar Hilma Pettersson ungefär fem gånger per vecka med varje häst. Ett träningspass då är ungefär en halvtimme per häst.

– Jag har tre hästar som jag äger och sedan lånar jag en. Så det är fyra hästar som jag tränar med just nu.

Jag gissar att du tycker det är roligt när du lägger så många timmar på det varje vecka. Vad är det som är det bästa med det?

– Att man får komma ut och göra praktiska saker skulle jag säga är det bästa. Och hade det inte varit så roligt som det är så hade man inte lagt så mycket tid på det.

Första träffen med resten av landslagstruppen är i januari.

– Det ska bli väldigt spännande och jag ser fram mot det.