Christian Gustafsson: Christian Gustafsson: Filanders långtidskontrakt – en signatur som skickar tunga signaler i hockey-Sverige

Jag svarade utan att tveka:

– Martin Filander. Låt honom fylla i antalet nollor på lönen själv.

Direkt därpå inledde jag ett resonemang i termer av att det kanske inte är en helt omöjlig tanke att förverkliga, med tanke på att familjen köpt hus i Kolberga, att barnen drar mot skolåldern och att han defacto bara är barnet i tränaryrket med sina 40 bast.

I nästa andetag framhöll jag svårigheten med att kvarhålla honom.

Utan minsta överdrift är han, inte minst med IKO:s succéhöst i färskt minne, en av landets hetaste hockeytränare. Martin Filanders namn framhålls ständigt och jämt som högvilt när det ska spekuleras i vem som ska träna de andra, lite flashigare SHL-lagen.

Med tanke på att hans gamla kontrakt med IKO inte löpte ut förrän våren 2023, så kanske det inte på ytan var någon ko på isen att vänta med en förlängning.

Samtidigt är det långt ifrån optimalt att kliva in i ett sista kontraktsår med en tränare. Säg att det går lite knackigt på sistaårshösten och plötsligt är det inte så attraktivt att stanna längre, grönare gräs visualiseras och plötsligt står sportchefen där med brallorna i ankeltrakten framåt januari, när tränaren säger att han bestämt sig för att gå vidare. Då är det ingen enkel radhusbiff att ragga upp en ny tränare som ska ratta en SHL-skuta med allt vad ny regim innebär av kullkastade spelsystem och nya röda trådar.

• • •

För att vara SHL-tränare, i synnerhet i en mindre klubb, är ganska mycket mer än att bara vara tränare. Du ska vara klubbyggare.

Du ska så klart leda ett lag, men du ska också hålla i någon slags, sportslig röd tråd för hela föreningen, du ska vara ansiktet utåt, du ska vara en attraktiv person gentemot sponsorer, du ska gilla, eller åtminstone stå ut med, att vandra Flanaden fram i med och motgång.

I en förening som IK Oskarshamn är därtill tränaren i högsta grad insyltad i värvningsarbetet. Martin Filander är lika mycket värvnings-spindoktor som tränare.

Det är många hattar i kollektionen. Det gäller att uppskatta dem alla, det gäller att behärska och passa i dem alla.

• • •

Martin Filander kommer vara IKO:s tränare till och med 2024. Som icing on the cake finns även ett optionsår.

Ett arenaoptionsår, kan man säga.

IK Oskarshamn slänger här in ytterligare ett vedträ i arenadebatten, när Filander officiellt säger: "Om planerna på ny arena blir ändamålsenliga och enligt tidtabell finns det möjlighet till ytterligare ett år. Man kan säga att förlängningen gäller två år, men optionen beror mycket på vad som händer med arenan".

Hur man än vrider och vänder på begreppen så är det en liten hockeybomb att Martin Filander redan nu – nästan två säsonger innan innevarande kontrakt löper ut – skriver ett nytt.

Överlag är det bara att lyfta på hatten inför off ice-kontinuiteten som föreningen IK Oskarshamn visar upp för tillfället.

Johan Franzén har varit ordförande i drygt fyra framgångsrika år. Vid senaste årsmötet byttes inga styrelseledamöter ut. Martin Åkerberg, som mer eller mindre föddes in i föreningen, går in på sin sjuttielfte mandatperiod som klubbchef, sportchefen Thomas Fröberg kom in under hösten 2019 och har stabiliserat organisationen, prestigevärvningen Patrik Schavon har varit vice klubbchef i snart fem år nu, Therese Elofsson befordrades nyligen till kommersiell chef och så vidare.

Kansliet blir allt mer väloljat och nya tjänster ska tillsättas. Total kontinuitet på nyckelpositionerna.

Klubbchefen har till och med sagt att IKO, som redovisade ett eget kapital på tio miljoner, har "för mycket" pengar.

Det är som en antites av det hipp som happiga IKO vi sett så många gånger genom åren.

Martin Filanders kontraktslängd, optionsåret oaktat, är dessutom aktningsvärd även ur ett historiskt perspektiv.

Om han fullföljer sitt avtal kommer han att ha tränat IK Oskarshamn i fyra säsonger. Näst flest som huvudtränare i IK70-/IKO-historien efter Fredrik Söderström.

• • •

Vad betyder då Martin Filanders nysajnade långtidskontrakt för IK Oskarshamn.

Dels att han antagligen blir en ganska så välbetald SHL-tränare, dels att det enkom gäller för högsta serien.

Men framför allt medför det att möjligheten att etablera sig på allvar i SHL ökar radikalt. Martin Filander & Co har implementerat ett spelsystem som, i egen zon, är någon slags hybrid av malmöitiskt betongförsvar och IKO:s kvaltikitakauppspel och som offensivt bär signumet av stundens ingivelse och individens skicklighet.

Ett system att luta sig mot, att falla tillbaka på, men med mycket fantasi- och improvisationsmån.

Progressionen har varit snabb och imponerande. Det som nyss kändes som en allsvensk förening på studiebesök, känns nu som något helt annat.

Martin Filander är därtill en magnet i kontexten att locka spelare. Populär, känd för att utveckla unga spelare, står för en slags trivsamt kravställande miljö och vardag.

Det har inte ens varit en illa dold hemlighet att IKO sedan de gick upp har varit sistavalet för spelare. Ett "sist vald på brännbollen"-lag.

Genom att skriva långtidskontrakt – och säga saker som: ”Det är en fantastisk förening att jobba i” – är Martin Filander med och förändrar den bilden och legitimerar IK Oskarshamn som något annat än ett lag man tvingats ta om man inte fått kontrakt hos någon annan.

Det här är kort sagt en signatur som skickar tunga signaler ut i hockey-Sverige.

Ett "vi menar allvar"-statement.

Det finns så klart risker även med Martin Filander som tränare. Det går att trilla ur serier även med honom vid rodret.

Allt kan alltid gå åt skogen.

Men chansen att lyckas över tid, chansen att etablera sig i SHL ökade plötsligt radikalt.