”Vi är deras enda kontakt med yttervärlden just nu”

Maj-Britt Jonzon, 92 år, har precis kommit tillbaka från en promenad. Hon är nästan nyinflyttad på äldreboendet Berga backe.

– Jag har det bra här. Bättre än jag kunde tro, säger hon.

Under den dryga månaden på boendet har hon inte märkt någon större förändring på grund av corona.

– Det nya är ju att ni inte får besök, säger undersköterskan Inger Eriksson.

– Nej, det får man ju inte.

Tv och telefon är bra hjälp. Men det personliga mötet måste personalen stå för i nuläget.

– De som bor här tyr sig mer till oss. Vi är deras enda kontakt med yttervärlden just nu. Vi är deras stora trygghet faktiskt, säger Inger Eriksson.

Besöksförbudet på äldreboendet är tuffare för vissa än för andra. Maj-Britt Jonzon är van att vara själv, förklarar hon.

– Jag kan tänka mig att vissa känner sig isolerade. Vissa brukar ha anhöriga som kommer och hälsar på varje dag. Det här bryter deras vardag och rutiner, säger Inger Eriksson.

För personalen innebär pandemin en flod av information och riktlinjer som de måste hantera.

– Det kommer ny information så gott som dagligen. Och nya riktlinjer, beroende på vad folkhälsomyndigheten och andra myndigheter säger, förklarar enhetschef Marie Karlström.

Är folk oroliga?

– Ja, det tror jag ju. Både de äldre och vi är oroliga, säger Inger Eriksson.

– Många vet ju inte vad det är för nånting, säger Maj-Britt Jonzon.

Just bristen på kunskap riskerar att skapa oro, menar Marie Karlström.

– För att man inte riktigt vet: Hur har det smittat, hur yttrar det sig? Vi vet inte så mycket egentligen, trots att vi matas med information.

Hittills har ingen på Berga backe konstaterats smittad. Och de äldre får ännu röra sig fritt inom boendet.

– Så länge vi inte har några med symptom så får de vara ute. Men så fort det är någon som har smittan så måste de vara inne, säger Inger Eriksson.

Att tolka alla regler och riktlinjer är en utmaning, tycker Marie Karlström.

– Det är självklart att man ska vara på sitt rum när man har symptom. Men till dess vill vi ändå eftersträva nån slags normalitet, säger hon.

Bemanningsläget på Berga backe är just nu bra. Få är sjuka. Och rutinerna vid upptäckt av en eventuell coronasmittad är tydliga.

– Om vi skulle upptäcka nånting som kan vara en smitta, då ska vi direkt ta kontakt med sjuksköterskan, som hjälper oss med skyddsutrustning.

Men visst finns det frågetecken, medger Marie Karlström. För att hantera oron och floden av information har Berga backe ”coronamöten” en gång i veckan.

– Det är klart att det finns en oro hos oss alla. Får vi fram skyddsutrustning fort nog? Kan vi hantera den? Vad händer om personen vi ska hjälpa redan har smittan och vi kanske inte får tag på sjuksköterskan.

En riskfaktor är personal som arbetar på flera olika boenden. Vikarier skulle kunna ta med sig smittan från ett boende till ett annat.

– Ja, det är en farhåga. Vi har ju vikarier som är inne och täcker för oss när vi är sjuka eller lediga, säger Marie Karlström.

– Fast man försöker väl idag att hålla sig till sin egen personal så långt det går, säger Inger Eriksson.

För att schemat ska gå ihop har omsorgspersonalen också så kallad TTF, tid till förfogande. Den arbetstiden förläggs ibland till andra boenden eller hemtjänst.

– Vi håller vår personals TTF:er inom huset i möjligaste mån. Sen kan det bli så att någon utifrån har TTF hos oss.

Här ställs chefen och personalen inför svåra val. Kanske är det bättre att låta bli att ta in vikarier i vissa situationer.

– Klarar vi det på två eller måste vi ta in en tredje person. Hur stor är risken för smitta och hur mycket kan vi hantera själva?