Snart fullt på Clab – kan stoppa kärnkraften 2024

År 2011 skickade SKB in ansökan om slutförvar och den har granskats enligt miljöbalken och kärntekniklagen samt prövats i Mark- och miljödomstolen och av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Även kommunerna Oskarshamn och Östhammar har sagt ja. Det enda som fattas är ett regeringsbeslut, men det dröjer.

Kommer inget beslut före halvårsskiftet kan det bli svårt att bedriva kärnkraft i Sverige år 2024.

Det långsiktiga slutförvaret hänger tätt ihop med ett annat beslut – som handlar om mer kortsiktig förvaring av använt kärnbränsle.

I Clabs mellanlager finns 7 300 ton använt kärnbränsle. SKB har tillstånd att lagra upp till 8 000 ton och enligt beräkningarna kommer det att vara fullt i slutet av 2023.

Därför har SKB ansökt om att få lagra 11 000 ton men beslutet dröjer. Frågan om mellanlagret ingår nämligen i SKB:s ansökan om slutförvar i Forsmark. Och båda frågorna ligger nu alltså på regeringens bord.

– Vi behöver ett regeringsbeslut för den helhetslösning vi presenterat och som har godkänts av expertmyndigheten så att vi kan ta hand om det avfall som producerats i Sverige sedan 1970-talet, säger Johan Dasht, vd på SKB.

Hade det varit enklare att behandla de två frågorna separat?

– Det är ett sammanhängande system. Den kapacitetsökning vi begärt är under förutsättning att vi kan bygga ett slutförvar och skicka i väg det äldsta bränslet. Regeringen behöver fatta ett helhetsbeslut, säger Johan Dasht.

Frågan har legat på regeringens bord sedan 2018.

– Jag har förståelse för att det tagit tid eftersom det har behövt hanteras på ett seriöst och bra sätt. Å andra sidan närmar vi oss deadline som gör att vi kan få väldigt stora problem för Sverige, säger Johan Dasht.

Han menar att det nu finns alla förutsättningar för regeringen att fatta ett beslut.

– Frågan har fått orimligt lång hanteringstid. Men jag är förhoppningsfull om ett beslut före sommarn 2021. Rimligen litar man på sina expertmyndigheter, det har vi som tradition att göra i Sverige, säger Johan Dasht.

Om beslutet inte kommer kan det få konsekvenser för SKB som planerar för att investera 19 miljarder kronor under tio år.

– Vi har byggt upp en förmåga för att börja leverera och får vi inget beslut kan vi inte investera. Sen finns ju stora nationella konsekvenser på elproduktionen som tidigare sagts, säger Johan Dasht.

Hade ni kunnat göra något annorlunda ?

– Vi påbörjade ansökningsprocessen 2011 och ett komplett underlag har funnits hos regeringen i två år, nu börjar tiden rinna ut.

Enligt Anders Österberg, informationschef på OKG, kan det få konsekvenser för kärnkraften om regeringen inte fattar något beslut.

– Alla parter är överens så kan man undra vad regeringen väntar på. Vi är beroende av att kunna leverera det använda bränslet till Clab, säger Anders Österberg.

En femtedel av bränslet byts ut varje år. Det placeras först i en bränslebassäng och efter ett år flyttas det vidare till Clab.

– Vi har ingenstans att förvara det använda bränslet utan är beroende av att kedjan fungerar. Den yttersta konsekvensen kan bli att vi inte kan byta bränsle, kanske får vi köra vidare med mindre effektivt bränsle och då blir det lägre produktion, säger Anders Österberg.