Han inspirerar andra att göra en insats för miljön och klimatet

Kalle Karlsson står och ser ut över en av vattenspeglarna som har skapats på föräldragården i Ölvedal som han driver tillsammans med sin syster Eva Karlsson.

– När jag var liten odlade vi potatis här, berättar han.

På 1800-talet sänktes nämligen sjön Göten med syfte att skapa bördig åkermark i byn. Men nu, åtskilliga år senare, har syskonen Karlsson sett till att det åter är vattenspeglar på flera platser. Vinsterna med detta är många. Bland annat innebär återvätningen en minskning av utsläppen av koldioxid i luften från områden där det är torv i marken. Våtmarkerna fångar även upp fosfor och andra näringsämnen från intilliggande åkermark, vilket minskar utsläppen till Östersjön och övergödningen av den.

Den biologiska mångfalden ökar, vilket märks inte minst på fågellivet. Viltet får också tillgång till vatten under torra perioder. Dessutom gör återvätningen att en del av skogen hamnar i vatten och när den efter hand dör blir den en värdefull tillgång för de organismer som trivs i sådana miljöer. Ytterligare ett exempel på nyttan är att våtmarkerna kan ge tillgång till vatten om det skulle uppstå en skogsbrand.

– Det känns bra, säger Kalle Karlsson när han ser ut över resultatet.

Där det var åker för bara ett halvår sedan står nu 40-50 centimeter vatten. På vissa ställen har man grävt djupare hål, cirka fyra meter, och där lagras de näringsämnen som fångas upp när vattnet passerar våtmarken på väg mot Östersjön. Var 10-20:e år grävs detta upp och återförs som näring på åkrarna.

Vid skapandet av en våtmark vill man att det ska se så naturligt ut som möjligt i landskapet, och man försöker använda det material som finns på platsen.

Kalle Karlssons intresse för våtmarker som insats för miljö och klimat är stort. Han är en av de drivande i Marströmmens vattenråd som arbetar med en rad olika våtmarksprojekt och stöd till markägare. Målen för varje projekt kan vara olika, men de har gemensamt att de bidrar till en bättre miljö och biologisk mångfald.

Förutom att han är ute i olika sammanhang för att informera om hur man bär sig åt för att skapa våtmarker, tar han också emot besökare på egna fastigheten och visar olika exempel på hur det kan se ut.

– Det är väldigt stort intresse, det märks att det här ligger i tiden, säger Kalle Karlsson som har fått miljöpris för sina insatser.

Det finns olika möjligheter att få hjälp med finansiering av våtmarksprojekt. Både länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har pengar avsatta till detta, och kan bidra med rådgivning. Men kriterierna skiljer sig åt en del så man får ta reda på hur möjligheterna ser ut i varje enskilt fall.

Ofta kan det gå snabbt att skapa en våtmark, däremot kan processen med pappersarbete och planering ta längre tid. Kostnaden behöver inte bli så stor för den enskilde markägaren, då det kan finnas möjlighet att få upp emot 90 procent i bidrag.

Själv har han fler våtmarker på gång.

– Jag tycker att det är så roligt så jag kan inte låta bli, säger han och skrattar.

Kalle Karlsson visar oss vidare på fastigheten, genom skogspartier som över ett rejält snöigt novemberdygn förvandlades till sorgliga rester av en 40-årig skog. En skog som till 90 procent förstördes av snöbrott som knäckte stam efter stam. Hälften av de drabbade områdena bestod av tallskog, övriga delen granskog.

– Det small konstant hela tiden när stammarna gick av. Den här skogen skulle stå kvar till barnbarnen, nu blir den massaved. Det är en direkt koppling till varmare klimat som vi nu ser. Skadorna beror på snöbrott vilket i sin tur beror på varma vindar från Östersjön som blåser in över land, säger han.

Han pekar bort mot ett annat område, som istället består av träd i olika åldrar och som har klarat sig undan de här skadorna.

– Det går inte att bedriva skogsbruk i dag utan att anpassa och sprida riskerna. Ju mer olikåldrad skog, desto bättre. Det som händer i dag med bland annat torka och stormar hände förr också, men inte lika ofta som nu.