Åsa A Cederbom: Åsa A Cederbom: ”Personlig tränare med alldeles för mycket spring i benen”
Detta kan jag med säkerhet säga efter en höst där jag har gjort första delen i ett arbete som på sikt ska få min unghäst inriden och klar. Långt innan man sätter sig på ryggen så behöver man nämligen träna hästen på allt möjligt. Från att äta äpple utan att sätta i halsen till att fila hovar och ta tempen i rumpan (ogillas starkt - och det kan man ju förstå). Samt att gå, springa och stå still vid rätt tidpunkt.
Mycket av det jobbet görs från marken, det vill säga att ryttaren går bredvid hästen. Eller springer. Eller rusar blint för den delen.
När min Njall väl förstod att han skulle sätta fart på sina små söta hovar så gjorde han det med besked.
Från att ha lufsat runt på skogsstigar och försökt äta upp varenda giftsvamp som kom i hans väg (precis som vilken treåring som helst har han inget begrepp om vad man bör stoppa i munnen), älgade han kvickt iväg och tittade förvånat efter sin ägare som inte riktigt höll samma tempo.
Efter sisådär tio meter kände jag hur strumporna korvade sig i mina (plötsligt blytunga) stallkängor, glasögonen gled iväg på näsan och ridbyxorna hasade ner på ett obehagligt vis. Hjärtat dunkande som en stånghammare, svetten bröt ut överallt och jag flåsade som en labrador en varm sommardag. Man kan väl säga, med fog är jag rädd, att min kondition var något sämre än hästens.
Efter den första mardrömsrundan på tio meter har vi dock fortsatt att springa tillsammans över stock och sten och eftersom Hjalmar verkar glad i att sträcka på benen så har ju jag fått haka på. När november nu går mot sitt slut så är jag säkert uppe i dubbla sträckan innan jag måste stanna för att inte drabbas av akut hjärtinfarkt.
När jag står där med händerna mot knäna för att få luft brukar Hjalmar putta mig i sidan för att göra klart att han minsann inte har sprungit färdigt bara för att jag har det.
Och jag kan bara konstatera att det är krävande att ha en personlig tränare med fyra ben och flera hundra kilo muskler. Till nästa höst är tanken att träningen ska ske från hans rygg.
Ska onekligen bli rätt skönt. Om jag överlever till dess.
Ha en trevlig helg!
TOPP
Solen som visade sig en kort stund i exakt samma ögonblick som jag och grannen tog vårt morgondopp. Skönt att se att den finns.
FLOPP
Min äldre häst har fått diagnosen astma. Tur att det numera finns inhalatorer även för hästar.
