Tummen upp för lägre USA-inflation

Stockholmsbörsens OMXS-index vände från minus till plus och på Wall Street pekar det uppåt i terminshandeln inför onsdagens börsstart.

Marknadsräntorna i USA pressas också nedåt.

– Räntan går ner en del på det här och det finns en del positiva signaler, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.

Han noterar att livsmedelspriserna varit oförändrade i två månader i rad och att det även har lugnat ned sig vad gäller energipriser i USA.

Priser på begagnade bilar och bostadshyror sticker dock ut med onormala uppgångar.

– Tar man bort de prisuppgångarna var det en väldigt låg inflationssiffra, säger Holmgren.

Exklusive energi, livsmedel, begagnade bilar och bostadshyror hamnar prisuppgångarna i USA i april jämfört med mars på 0,15 procent. Det kan jämföras med 0,4 procent om man räknar in bilarna och hyrorna.

Den lägre inflationen minskar trycket på USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) att höja räntan.

– Den här siffran visar att trenden fortsätter. Fed kan inte titta på en enskild månad, men det är ändå en nedåtgående trend både för kärninflationen och den totala inflationen, säger Holmgren.

Då inflationsproblemet till stora delar är global till sin natur kan USA:s inflationsbekämpning även göra att Riksbanken snart kan lugna ned sig med räntehöjningarna, enligt SEB-ekonomen.

– Visst ökar det hoppet om att räntehöjningarna är på väg att ebba ut även här, säger han.

Men han påminner om att Fed har höjt räntan högre och snabbare än Riksbanken och därmed befinner sig på en betydligt högre räntenivå och även har kommit längre i inflationsbekämpningen.

– Inflationen i Sverige och Europa har inte vänt nedåt lika tydligt, så jag tror ändå att Riksbanken kommer att höja räntan i juni. Det finns saker i Europa som gör att situationen är lite mer komplicerad, med fortsatt höga prisnivåer på energi och råvaror, säger han.

För Riksbanken bidrar även den svaga kronan till att Sverige importerar inflation.

Fed höjde så sent som förra veckan styrräntan med 25 punkter (0,25 procentenheter) till 5,00-5,25 procent. Det var den tionde räntehöjningen i rad för Fed, som därmed tryckt upp styrräntan till den högsta nivån på 16 år.

Syftet med räntehöjningarna är att bromsa utlåningen i USA:s ekonomi och därmed kyla ned efterfrågan och dämpa prisuppgångarna. Feds inflationsmål ligger på 2 procent.

Inflationen i USA tog fart i slutet av 2020, först som en effekt av leveransstörningar i pandemin och sedan på allt bredare front 2021-2022. En inflationstopp på 9 procent uppmättes i juni i fjol. Efter det har nivåerna successivt sjunkit tillbaka.

I Sverige uppmättes inflationen i mars till 10,6 procent. Aprilsiffran för den svenska inflationen kommer först nästa vecka.