Strängare regler för skolbolag att vänta

Det har inte saknats exempel på friskoleägare eller personer i friskolors ledning som ifrågasatts, kritiserats, fått tillstånd indragna eller till och med fällts i domstol. Det sistnämnda har skett i ett fall om ekonomisk brottslighet.

Kritiken har handlat om bland annat mål om stora vinstutdelningar till ägarna, skolpeng som gått till helt andra verksamheter, även utomlands. Exempelvis rapporterade SVT i våras om skolpengar som gått till en våffelstuga i Åre och skärgårdstomter.

Det har också hänt att friskolebolag gått i konkurs, eller att Skolinspektionen återkallar tillståndet att driva skola på grund av misskötsel av ekonomin och olämplig ledning.

Mot den bakgrunden presenterar skolministern i dag nya utredningsdirektiv om stramare tyglar för friskolebolag.

Utredningen finns redan på pappret. Den rödgröna regeringen tillsatte för ett år sedan en utredning om förbud mot vinstuttag från friskolor. Men den hamnade i pausläge i samband med regeringsskiftet och Tidöavtalet och de nya direktiven innebär i praktiken en ny utredning.

– Min bedömning är att hela borgerligheten har gjort en väldigt stor vändning i den här frågan det senaste halvåret, säger Lotta Edholm till SVT Nyheter på torsdagen, efter att Tidöpartierna kommit överens om riktlinjerna.

Från Tidöavtalet är det redan känt att ett generellt förbud mot vinstuttag inte är aktuellt, däremot ett nej till vinstutdelning de första åren sedan en friskola startats eller fått ny ägare.

Tidöpartierna har också aviserat strängare ägarprövning, inklusive skärpta krav på ekonomisk styrka, samt krav på återbetalning av skolpeng om ägaren begår brott och/eller använt skolpeng till annat.

Utöver detta vill Tidöpartierna nu också strama upp regelverket för de stora skolkoncernerna, rapporterade Dagens Nyheter tidigare i veckan. Överenskommelsen Tidöpartierna slutit innebär att skolpeng inte ska kunna föras över från en skola till en annan skola eller annan verksamhet inom koncernen. Varje skola ska ha sin egen huvudman.

– Det blir svårt att få en bättre insyn i friskolornas verksamhet om det finns en massa bolag som äger varandra, där man inte kan se vad en enskild skolenhet gör för pengarna, sade skolminister Lotta Edholm till DN.

Nytt är också att utredningen ska inkludera de fristående förskolorna i sina förslag om skärpta villkor.

Friskolor får i dag samma ersättning per elev, skolpeng, som kommunala. Men en separat utredning om en ny skolpengsmodell är på gång, och Lotta Edholm har öppnat för att de kommunala skolorna ska få en större peng på grund av sitt helhetsansvar.

Glädjebetyg, det vill säga vissa skolors tendens att sätta för höga betyg, har också fått en egen utredning. Glädjebetyg tycks vara vanligare i fristående skolor och kopplas till föräldrars och rektorers påtryckningar på lärare.

Fristående skolor omfattas inte av offentlighetsprincipen, och Skolinformationsutredningen har därför fått i uppdrag av regeringen att utreda hur insynen i friskoleverksamhet kan stärkas.