Smörjolja för ekonomin

Hon har undersökt 24 personer i Kalmartrakten, verksamma inom kultursektorn på olika områden, bland annat konst, musik, administration, teater.

Hur kommer det sig att du som ekonom intresserar dig för kulturarbetare?

- Jag har alltid varit intresserad av kultur. Och förra hösten gick jag en doktorandkurs på BBS i kulturell ekonomi. Det var då jag bestämde mig för att titta närmare på kultursektorn.

Tillväxtpotentialer

Det är utifrån ett ekonomiskt perspektiv som hon gjort sin undersökning.

- Min grundfråga som jag ville ha svar på var: Hur ställer sig kulturarbetare till att betraktas som tillväxtpotentialer?

Bakgrunden är den kulturalisering av ekonomin respektive ekonomisering av kultursektorn som diskuterats mer eller mindre intensivt under senare tid.

- Kultursektorn betraktas ju av många både som en stark potential för tillväxt och som ett dragplåster för en ort eller region, konstaterar Katarina Zambrell.

Hon är också övertygad om att kulturarbetarna med sin starka drivkraft och sitt stora engagemang skulle kunna medverka till ekonomisk tillväxt på ett helt annat sätt än i dag, bland annat som kulturkonsulenter ute i företag och regioner.

Lång och knagglig väg

- En del kulturarbetare är också positivt inställda till att bidra till ekonomisk tillväxt. På frågan om kulturen kan vara en motor i ekonomin fick jag bland annat svaret: Kanske inte en motor, men väl smörjolja, säger Katarina Zambrell.

Men hon tror ändå att vägen till en mer "kulturinspirerad ekonomi" kan vara rätt lång och knagglig. Ett av hindren anser hon vara kulturarbetarnas egen inställning. Många kulturverksamma i hennes undersökning värjer mot att se sig själva som tillväxtfaktorer. De ser en stor risk med en ännu mer ekonomiserad kultursektor än dagens.

- En del är också oroliga för att allt ideellt arbete, som mycket inom kulturlivet bygger på, kommer att försvinna om alla ska börja ta betalt, säger Katarina Zambrell.

Motstånd mot rigorös nyttoaspekt

Undersökningen vittnar också om ett visst motstånd mot en alltför rigorös nyttoaspekt på kultur, i synnerhet om det innebär att kulturen ska underordnas ekonomin.

Några i undersökningen uttryckte även en rädsla för att ett ekonomistiskt synsätt kan komma att hämma och döda kreativiteten och därmed motverka sitt eget uttalade syfte.

Men Katarina Zambrell själv ser egentligen inget alternativ för framtiden.

- Vi måste hitta nya finansieringsvägar för kulturen. Och kulturarbetarna måste öppna sig mer mot näringslivet. Varför är så många kulturarbetare så rädda för att kommersialiseras?

De kulturarbetare som i dag kläms mellan en dålig ekonomi och ett brinnande engagemang, betraktar sig som "ofrivilliga företagare", enligt en Göteborgsstudie 2002.

"Företagare" pestsmittat ord

- Ordet företagare ses som något dåligt, nästan pestsmittat av en del inom kultursektorn, säger Katarina Zambrell, som säger sig inte "vilja knäppa någon på näsan" men ändå efterlyser "en öppnare attityd" hos kulturarbetarna.

- Om kulturarbetarna bara kan behålla sina positiva drivkrafter och sin brinnande visionära inställning även i ett framtida utökat samarbete med företag och regioner, då kan kulturverksamhet och växande ekonomi bli verklighet, tror - och hoppas - hon.

Om ekvationen ekonomisk styrning - konstnärlig frihet verkligen går ihop vet hon inte.

- Det har jag svårt att uttala mig om. Men jag tror att många inser att det måste gå åt det hållet.