Branschen tror på snabbt beslut om slutförvaring

Dialogen med regeringen i frågan är god, enligt Anna Borg.

– Det finns förståelse för hur viktigt det här är och det pågår ett arbete för att kunna fatta beslut i frågan. Det känner jag mig trygg med, säger hon till TT.

Branschägda Svensk kärnbränslehantering (SKB) gör samma bedömning.

– Vi behöver ett regeringsbeslut senast till sommaren 2021, säger SKB:s vd Johan Dasht.

– Jag är väldigt optimistisk, tillägger han.

Frågan har blossat upp sedan företrädare för Vattenfall i en intervju med Dagens Nyheter varnat för att mellanlagret för kärnbränsle i Oskarshamn snart är fullt, vilket hotar driften av kärnkraft från 2024.

Johan Svenningsson, vd på Juniper Sverige – som är delägare i alla de tre kärnkraftverk i landet som är i drift i dag, i Oskarshamn, Ringhals och Forsmark – bekräftar att läget kan bli kritiskt.

– Då får vi inte köra de anläggningarna längre, säger Svenningsson till TT.

Det är SKB som ligger bakom den snart tioåriga ansökan om att få bygga ett svenskt slutförvar för kärnbränsle. Siktet är inställt på Forsmark i Östhammars kommun, som så sent som i höstas gav grönt ljus. Det har sedan tidigare även Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Mark- och miljödomstolen gjort.

Beslutsunderlaget har funnits hos Stefan Löfvens rödgröna regering sedan 2018, enligt Johan Dasht.

– Nu handlar det mer om att knyta ihop säcken och lita på sin expertmyndighet, säger han.

– Det här har redan tagit väldigt lång tid och sådana här frågor ska främst avgöras på vetenskapliga grunder och av expertmyndigheter. Vi kan inte låta några politiska aspekter få färga av sig på beslutet, tillägger han.

Den så kallade deadline branschen pekar på för beslut om slutförvaret i sommar hänger samman med att det behövs en ny licens för utöka mellanlagringen av kärnbränsle i Oskarshamn. Enligt Johan Svenningsson har Oskarshamns kommun varit väldigt tydliga med att de kommer att lägga in sitt veto mot en utökad kapacitet för mellanlagring om det inte samtidigt fattas beslut om slutförvar.

– Man vill inte riskera att bränslet fastnar i Oskarshamn, säger han.

Cheferna för SKB och Vattenfall pekar också ut hotet om veto från Oskarshamn som ett viktigt skäl till att frågan om slutförvaring inte kan skjutas på framtiden.

– Så att man vet att det här bränslet inte blir kvar i mellanlagret utan kan läggas i slutförvaret så småningom. Det är en kapacitetsfråga och i längden är slutförvaret till för att förvara det använda kärnbränslet så säkert som möjligt, säger Vattenfalls Anna Borg.

När ett tillstånd för utökad mellanlagring i Oskarshamn finns på plats ska det ännu en gång dras via myndigheterna, vilket beräknas ta två år till.

– Därför är det viktigt att få det här beslutet inte allt för långt bort i tiden, så att man hinner med de processerna före 2024, säger Anna Borg.

Trots att beslutet dröjt påverkar inte regeringens hantering av frågan om slutförvaring den långsiktiga planen för kärnkraften i Sverige, enligt Vattenfallchefen.

– Den livstid vi planerar för nu och som vi har investerat för är till mitten av 2040-talet, säger hon.

Johan Svenningsson på Uniper tror också på kärnkraft som en del av svensk energimix många år framöver.

– Ska vi öka elproduktionen med kanske 50-60 procent – upp till 200-250 terawattimmar – ser vi att kärnkraften är en viktig del, säger han.