Annons

Efter Grönland – nu bor Nadja i Filippinerna: ”Äter väldigt mycket konstigt”

Vagabonden Nadja Ericson har slagit ner bopålarna i Filippinerna. Skillnaderna mellan hemorten Balebo och öriket i Sydostasien är stora – inte minst när det gäller det kulinariska. Sniglar, paddor och ankfoster i ägg är några av delikatesserna.
– Men generellt sett är maten här jättegod, säger Nadja och skrattar.
Nybro • Publicerad tisdag 19:00 • Uppdaterad onsdag 10:21

Nadja Ericson, 23, drivs av att möta människor från andra länder och kulturer och Barometern-OT har tidigare uppmärksammat hennes äventyr på den grönländska ön Qeqertaq.

Sedan drygt två månader tillbaka bor hon i Filippinerna. Hennes vistelse är en del av Svenska kyrkans utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan.

Annons

– Det viktigaste för mig är människomötena – att få se och ta del av vardagslivet här. En stor del kretsar kring kyrkolivet och att hjälpa till där, berättar Nadja Ericson.

En stor del av Nadja Erticsons vardag kretsar kring kyrkolivet i Tarlac.
En stor del av Nadja Erticsons vardag kretsar kring kyrkolivet i Tarlac.Foto: Privat

Partnerkyrkan som Nadja och hennes medresenär Fredrik Häll, från Falun, arbetar för är den oberoende filippinska kyrkan (Iglesia filipina independiente) som är en katolsk kyrka. I Filippinerna är katolsk kristendom den dominerande religionen.

– Men de är väldigt öppna och progressiva. Både kvinnor och män kan vara präster och får gifta sig. På många sätt är det ganska likt Svenska kyrkan.

Här saknas innehåll

Under sin vistelse i Filippinerna har Nadja bott i huvudstaden Manilla och i kommunen Lubao i provinsen Pampanga. Sedan två veckor tillbaka är hon stationerad i staden Tarlac drygt två timmars bilfärd norr om Manilla. I Tarlac bor ”bara” cirka 260 000 människor.

– Det som påverkar en mycket är att det är väldigt stora kontraster i landet. Vi slängs hela tiden mellan paradisvyer och fina resort till att träffa människor som bor under plåttak och betongväggar, säger Nadja, och berättar att en femtedel av befolkningen lever under fattighetsgränsen på 1,5 dollar (16 kronor) om dagen.

– Man uppskattar både de små och stora sakerna som man har hemma. Att bara kunna trycka på en knapp för att tvätta ... I dag har vi tvättat för hand, vilket de flesta gör här. Man pumpar upp vatten ur en pump, sedan får man tvätta med händerna. Det är nästan ett heldagsprojekt.

Förutom det dagliga arbetet i församlingen har Nadja testat att arbeta som risbonde och fiskare. Hon har även besökt och sovit över hos människor från Aeta-folket. Aeta är en samlingsterm för flera av Filippinernas ursprungsfolk.

– De har ganska svåra levnadsförhållanden. Ofta kan de inte äta sig mätta varje dag utan det blir banan till frukost, lunch och middag. De kämpar för att behålla sin mark mot företag som vill bygga turistområden, berättar Nadja, som under sitt besök fick sova på en träbrits och dela rum med en gris och get.

Många ur ursprungsbefolkningen Aeta är fattiga och bor i enkla hus tillsammans med sina djur.
Många ur ursprungsbefolkningen Aeta är fattiga och bor i enkla hus tillsammans med sina djur.Foto: Privat

Och så var det det här med maten. När Nadja arbetade som risbonde fick hon testa hur det är att tvingas dryga ut matkontot genom att leta och äta sniglar.

En annan dag köpte hon en hink paddor från en flicka på gatan. Paddorna tillagades av mamman i hennes värdfamilj som gjorde en adobo – en enkel maträtt där kött eller grönsaker bryns i olja och sedan marineras i vinäger och salt. Även sojasås och vitlök kan ingå.

Annons

– Det var faktiskt gott, precis som sniglarna. Padda smakar lite som kyckling, berättar Nadja och skrattar.

Något som dock inte fallit Nadja på läppen är maträtten balut.

– Det är ett ankfoster i ett ägg. Ägget kokas när fågeln nästan är helt utvecklad. Den första vi åt hade fjädrar, näbb, ben och allting. Förutom balut så är maten generellt sett jättegod.

I början av december är det tre månader långa utbytet slut och Nadja Ericson beger sig åter hem till Sverige.

– Trots att många här har det kämpigt får man uppleva en sådan kärlek, gästfrihet och värme. Man skrattar mer här än i Sverige. Samtidigt märker man hur lika vi människor faktiskt är, vi har bara olika förutsättningar i livet, och det är en av de viktigaste lärdomarna jag kommer att ta med mig.

Fakta

Nadja Ericson

Ålder: 23 år.

Familj: Mamma Eva, pappa Michael och lillebror William, 19. Hunden Alva. Familjen bor i Balebo i norra Nybro kommun.

Bor: I staden Tarlac i Filippinerna. Flyttar hem till Sverige i början av december. Har tidigare bott i Wien och på den grönländska ön Qeqertaq.

Intressen: Umgås med vänner, resa, friluftsliv och spela innebandy.

Utbildning: Samhällsvetenskapliga programmet på Åkrahällskolan. Svenska kyrkans grundkurs på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. Värnplikten på helikopterflottiljen i Linköping.

Aktuell: Är en av fyra ungdomar som är i Filippinerna som en del av Svenska kyrkans bistånds- och utvecklingsverksamhet Act.

Fakta

Filippinerna

Antal invånare: Cirka 117 miljoner (2023)

Yta: Cirka 300 000 kvadratkilometer, ungefär två tredjedelar av Sverige.

Huvudstad: Manilla. Staden har cirka 1, 9 miljoner invånare. I storstadsregionen bor cirka 13,5 miljoner (2020).

Övriga större städer: Davao, Zamboanga, Cebu, Cagayan de Oro.

Språk: Filipino och engelska är officiella språk. Filipino är en variant av tagalog.

Religion: Nästan 80 procent av invånarna är katoliker, runt 9 procent tillhör andra kristna samfund och 6 procent är muslimer. Övriga utgörs av personer som inte angivit någon religion eller tillhör någon av ursprungsbefolkningarnas religioner.

Källa: Utrikespolitiska institutet

”Ägget kokas när fågeln nästan är helt utvecklad. Den första vi åt hade fjädrar, näbb, ben och allting.”
Nadja Ericson
Samuel SlättmanSkicka e-post
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons