Stina trotsade tvivlarna – så gjorde hon Busfrö till en succé

I år blev butikerna i Kalmar, Halmstad och Norrköping Årets Butik i sina städer och nu slåss kommuner runt om i landet om att få Busfrö till sin stadskärna. Det är goda tider för Busfrökedjan ur flera synvinklar. Den växande begagnatmarknaden har tagit fart ännu mer under hösten. Det är främst lågkonjunkturen som påverkar ökningen, men också det ökade intresset för återvinning.

– Vi märker att det är tuffa tider för folk. Våra inflöden av varor har ökat enormt i år och vi kommer slå försäljningsrekord, berättar Stina Qubti, grundare av franchisekedjan och Västerviksbo.

I dag är hennes huvudroll att vara spindeln i nätet i butikskedjan och sköter bland annat utveckling och är med i uppstarter av nya butiker. Hon äger butiken i Västervik och Kalmar medan alla andra butiker har franchisetagare.

En äldre dam tittar på klänningar, en mamma med barnvagn går runt och tittar på leksaker och det är kö till kassan i butiken i Oskarshamn. Det är en strid ström av kunder när Barometern-OT är på besök en tisdagsförmiddag. I år har butiken ökat sin försäljning rejält.

– Det var förra hösten som det riktiga lyftet kom och sedan har det bara rullat på, berättar Emma Slättengren, franchisetagare i Oskarshamn.

Busfrö var den första kommersiella second hand-kedjan i Sverige med affärsidén att modernisera begagnatbranschen och introducera hållbar handel i svenska stadskärnor.

– Vi är ett tjänsteföretag. Privatpersoner lämnar in begagnade kläder eller saker som vi lagerhåller tills de säljs eller ges bort om de inte säljs. Lagret ägs av våra 100 000 inlämnare (medlemmar) och fördelen för oss är att vi inte binder kapital, säger Stina Qubti.

Företaget säljer på kommission och de som lämnat in får betalt när varorna har sålts, 40 procent av försäljningspriset. Varor finns i butikerna i 60 dagar innan de sorteras ut och skänks till en välgörenhetsorganisation. Kedjan har ett nationellt samarbete med Humana och Human Bridge nationellt och samarbeten med lokala organisationer.

– Det är ett extremt arbetskrävande koncept och vi behöver mer personal än många andra butiker. Det är mycket mer jobb än vad jag trodde från början. Det finns en oro för hur vi ska hantera det växande inflödet förenat med kostnaderna som det ger.

För att hinna med att gå igenom allt som lämnas in har man infört pauser för inlämning under vissa månader. I ett av rummen i butiken i Oskarshamn står flera vagnar fulla med inlämnade varor i papperskassar. Det är trångt och Emma Slättengren och några från hennes personal står och plockar upp inlämnade varor. En jacka och en tröja läggs i vagnen för varor till butiken medan en piska plockas bort.

– Vi går igenom allt noggrant och plockar bort det vi inte kan ha i sortimentet. Ibland har folk råkat lämnat in sin mobil, bakverk eller något annat som inte ska vara i påsen, säger Emma Slättengren och skrattar.

Kedjan växer så det knakar, men Stina är noga med att det blir i lagom takt. Det har även kommit förfrågningar från utlandet om att etablera sig där.

– Vi är inte riktigt där ännu. Inte de närmaste fem åren utan vår organisation behöver växa, bland annat behöver vi anställa fler i gruppen som jobbar med utveckling av hela kedjan. Däremot tror jag absolut att konceptet kan fungera åtminstone i de nordiska länderna och EU.

Under årens lopp har Stina mött många fördomar om begagnatmarknaden och att få omvärlden att förstå att hon driver en affärsverksamhet har varit svårt.

– Politiker, banker, kommuner och fastighetsägarna har inte tagit oss på allvar när vi förhandlat. De trodde inte att man kunde driva en lönsam second hand-butik, men nu har de börjat förstå mer även om det finns mycket kvar att önska, säger hon det märks att hennes engagemang är stort.

– För att vi ska klara en hållbar omställning behöver vi se på second handbranschen med andra ögon. Numera finns nyfikenheten hos politikerna, men vi ser inte att den översätts till handling. Det krävs en förändring.

I dag har kedjan blivit en eftertraktad verksamhet i stadskärnor runt om i landet.

– Många kommuner vill ha oss. De har förstått att vi drar ett stort flöde av människor till stadskärnorna. Det har blivit en mötesplats med många återkommande kunder.

När hon startade sin första butik för 13 år sedan höjde även vanligt folk på ögonbrynen. Det fanns synpunkter på att hon som småbarnsförälder sade upp sig från sitt fasta arbete för att starta eget.

– De påminde mig om att ”du har små barn” och menade att det var oansvarigt utan att jag borde tänka på försörjningen.

Efter många år på Åhléns var hon trött på slit och släng-kulturen och ville bidra med nytänkande till ett mer hållbart samhälle.

– Jag ville kliva av det tåget, men inte lämna handeln eftersom jag älskade farten och fläkten i en butik.

2010 öppnade hon sin första butik i hemstaden Västervik med inställningen att satsa 100 procent.

– Många ifrågasatte att jag inte gick ner i tjänst och jobbade med företaget på deltid, men jag tror aldrig jag hade kommit så här långt om jag inte satsat helhjärtat. Jag tjänade inte mycket i början, men jag var van vid att ha lite pengar från mammaledigheten.

Stina Qubti har kalendern fulltecknad och att få en intervju med henne är ett pussel. Dagarna innan intervjun tillbringade hon i Linköping och byggde upp den nya butiken där på 1 200 kvadratmeter.

Vilka är era framgångsrecept?

– Jag tror vi har lyckats med att skapa en miljö som folk vill handla i, den moderna second hand-butiken. Vi är tillgängliga i rätt lägen i city. Vi brinner för att gynna stadskärnorna och har valt bort köpcentrum. Vi har testat e-handel men det fungerar inte så bra, folk vill se och känna på begagnat.

– Affärsmodellen skapar ambassadörer i medlemmarna som också har ett intresse. De som jobbar hos oss har oftast lång erfarenhet från retail och är duktiga på att skapa köpupplevelse i butikerna och kommunicera i sociala medier.

Vilka framtidsplaner har ni?

– Vi vill ha fler Busfröbutiker över landet, bredare sortiment i butikerna och utveckla tjänster som till exempel sömnad, reparation, uthyrning och re-make.

– Anordna fler event/happenings som involverar och engagerar våra lokalbor och ha ett närmare samarbete med andra aktörer inom branschen.