Redan de första sekunderna ekar skrattsalvorna när ett av kommunens största samtalsämnen; socialdemokraten Eje Ahlgrens metamorfos till kristdemokrat hamnar i skottgluggen. Med jämna mellanrum och i olika varianter återkommer ämnet under föreställningen, alltid lika väl mottaget av publiken och alldeles lagom småelakt.

En känd socialdemokrat som byter parti och dessutom har ett förhållande med en känd kristdemokrat är mumma för en lokalrevy, och Sören Svensson förvaltar ämnet väl i sina texter. Han är för övrigt en verklig stjärna på scen med sin mimik, utstrålning och underbara Ålemsdialekt och det räcker med att han beträder tiljorna för att publiken ska dra på munnen.

Skrattkatalysator nedtonad Tidigare år har även Didda Hägelmark med tolv revyer på nacken innehaft rollen som skrattkatalysator. I år är han betydligt mer nedtonad. Det kan vara en av orsakerna till att årets revy inte lockar fram riktigt så många gapflabb som vanligt, men det blir aldrig riktigt tråkigt.

Småtråkigt känns det däremot under några nummer inköpta av en utomstående textförfattare, Eva Näsström, och man väntar ivrigt på att något lokalt ska komma upp. Men det funkar med inköpta nummer också, vilket är tydligt i kvällens clou, en fantastisk monolog i 110 km

i timman med Jessica Olsson om en kvinnas vardag. Om Jessica Olsson blir arbetslös kan hon alltid söka jobb på radiosporten - svadan är strålande.

Något annat som är strålande är revyorkestern, som visserligen bara avnjuts i inspelad form, men som tillför oerhört mycket. Bättre musiker får man leta efter och aktörerna klarar galant av att komma in och ur låtarna på rätt sätt. Över huvud taget är den musikaliska nivån hög, och en extra eloge är Petra Westerblad värd för mycket bra sång. Och när Ingegerd Wessel ger sig på Helene Sjöholms Gabriellas sång med ny text av Sören Svensson är det bara att konstatera att vi har ett riktigt proffs

i Åsens kabarésällskap.

Åkesson på widescreen Årets revy bygger mycket på digital teknik, vilket fungerar bra trots datorkrångel en timme innan ridån gick upp. Att se kommunalrådet Roland Åkesson på en widescreen mitt i föreställningen kan vara riktigt upplivande.

Lokala skämt om kyrkan fungerar bra och även det mer buskisbetonade numret med Lotta Davidsson och Ingegerd Svensson som stripteasesugna damer terroriserande Didda Hägelmark drar ner stora applåder.

Men allra bäst är En spader till kaffet när man skojar om lokala företeelser. Kommuninvånarna kan skatta sig lyckliga att ha en så duktig textförfattare som Sören Svensson på hemmaplan. Och för den som undrar om Eje Ahlgren och Chatrine Pålsson vågade sig till premiären kan vi berätta de var där. Trots att det skojats friskt om dem under kvällen gick de hem med ett leende.

- Jag hade väntat mig att det skulle bli värre, sa Eje Ahlgren innan han gick ut i snöstormen.