Tidöpolitiken: Bättre än ryktet
En av regeringens och Tidösamarbetets viktigaste reformområden rör kriminaliteten. Efter för många år av valhänthet skall nu saker och ting bli bättre.
Kritiken har inte låtit vänta på sig: För hårt, för utpekande av svaga grupper, för snabb och därmed kanske inte fulländad lagstiftning, och så vidare. Kritiken har förstås mest kommit från den politiska oppositionen, men även ibland från juridiskt kunniga.
Granskningen av detta och andra delar av regeringens arbete kommer att fortsätta och intensifieras när valet närmar sig. Härom dagen kom emellertid en journalistisk granskning av fem brottsbekämpningsreformer som redan kommit igång:
Det är vistelseförbud (trädde i kraft 1 februari), ökad användning av ordningsvakter (1 januari), ny utbetalningsmyndighet (1 januari), säkerhetszonerna (25 april) och skärpta straff (från 1 januari).
Sammanfattningsvis kan konstateras att olyckskorparna hittills har fått fel, Sverige har inte förvandlats till en främlingsfientlig polisstat, de positiva effekterna i den mån de hunnit komma är inte dramatiska, men tycks gå i rätt riktning. Regeringen har inte trampat i klaveret enligt denna granskning.
Den nya utbetalningsmyndigheten skall ge möjlighet att få överblick över många olika sorters utbetalningar för att försvåra fusk och bedrägeri. Beräkningen är att felaktiga utbetalningar på 800 miljoner om året skulle kunna stoppas. Än har inte resultatet blivit synligt, men de inblandade är optimistiska.
”dDt största skälet är att hålla dem som spränger och skjuter borta från gatorna”
Det är tänkt att ordningsvakterna ska ha större befogenheter men också vara kontrollerade av polisen, därmed kan de ersätta en del polisiära insatser. Här har kritiken mest kommit från kommuner som fruktar att de måste ta ansvar för den lokala ordningen. Men kanske är det inte så dumt på mindre orter med en platsanknutna ordningsvakter.
De skärpta straffen för brott som är knutna till skjutningar och sprängningar har enligt justitieminister Gunnar Strömmer börjat tillämpas av domstolarna under våren. Problemet med skärpta straff är ju att det kan ta ett tag att få fram vägledande domar i främst högsta domstolen: rättsläget kan vara lite osäkert framöver. Det är ju heller inte självklart att skärpta straff minskar brottsligheten. Justitieministern förklarar att det största skälet är att hålla dem som spränger och skjuter borta från gatorna.
Vistelseförbudet tillhör de omdiskuterade åtgärderna. Det innebär att man utfärdar ett förbud mot att finnas på en bestämd plats, det kan vara en tunnelbanestation eller utanför en skola. Från februari har 48 män, främst i Stockholm, och intrycket är också här att det fungerat och också efterlevts. Kritiken om att det strider mat allas rätt att röra sig fritt kanske undergrävs något om otrygga områden genom vistelseförbudet känns tryggare för alla så har fler rätt att röra sig som de vill.
Kritiken var ännu kraftigare mot säkerhetszonerna där personer skulle kunna stoppas och visiteras utan misstanke om brott. På kritiken har det låtit som att invandrartäta områden skulle vara säkerhetszoner i sin helhet och permanent. Hittils har lagen använts två gånger. Dels i Hageby, Norrköping under 13 dagar i juni sedan ett dubbelmord skett där, dels i Södertälje under13 dagar i juli. Inga vapen eller liknande hittades i Norrköping men det kan ha haft en nedkylande effekt just därför.
Sammanställningen ska inte tas som intäkt för att alla förslag är bra, det finns ingripande övervakning som kan kritiseras. Men i huvudsak fungerar uppenbarligen regeringen politik.
