Anela Murguz: Sverige är möjligheternas land
2021 gjorde Ayan Ahmed, 24, sitt stora genombrott som skådespelare, med karaktären Nala i Netflix-serien Snabba Cash (2021). En kvinnlig gängkriminell som inte skyr några medel i den tuffa, grabbiga miljön men som successivt också visar en annan, mer rannsakande sida.
I sitt Sommar i P1 (18/7) berättar Ahmed att hon spelade rollen med stor vånda. Riskerade hon, som svensk-somalier, att befästa de fördomar och stereotyper som finns om inte minst barn som växer upp i svenska förorter? Samtidigt var det ju en chans att förverkliga sin stora dröm om att bli skådespelare.
Men att tacka ja till rollen var långt ifrån självklart också av andra skäl. Hon och hennes mamma hade nämligen en pakt: Först skulle hon ta studenten, sedan testa på skådespeleriet. Så när Ahmed strax före studenten går vidare i castingen av Snabba Cash skriker hon av glädje in i en kudde och repeterar manuset i hemlighet.
Ayan Ahmed är inte ensam om att ha tydliga förväntningar på sig när det gäller utbildning. Nyligen rapporterade SVT (17/7) att invandrartjejer är de som i högst utsträckning läser vidare efter gymnasiet.
”Ansträngning lönar sig, liksom att omgivningen ställer krav och har förväntningar.”
Siffrorna kommer från Statistiska Centralbyrån och gör gällande att 62 procent av 25-åriga kvinnor med påbörjad svensk högskoleutbildning var svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar. Bland utrikesfödda som invandrade för mer än sex år sedan hade 57 procent påbörjat en högskoleutbildning och 55 procent i gruppen svenskfödda med två svenskfödda föräldrar.
Några kvinnor som SVT talat med förklarar det med att det var viktigt för dem att ta tillvara på de möjligheter som deras föräldrar saknade, men de är också medvetna om att det fanns tydliga förväntningar på dem från omgivningen.
Många invandrargrupper i Sverige kommer från länder som har varit i krig och konflikter. Det har i många fall påverkat föräldrarnas utbildningsmöjligheter i hemlandet och det är rimligt att anta att det har format de förväntningarna som kvinnorna beskriver. Därtill uppfattas högre utbildning som ett tryggt och säkert alternativ samtidigt som flickor generellt sett klarar sig bättre i skolan än pojkar.
Oavsett om man drömmer att bli skådespelare eller ta ett högskoleexamen visar det att flit och ansträngning lönar sig, liksom att omgivningen ställer krav och har förväntningar på en. Den som vill, kan bli något även om förutsättningarna inte alltid är de bästa. Man måste bara ta vara på de möjligheter som trots allt finns i Sverige.
