Spretig opposition

För Tidöpartiernas del försöker Sverigedemokraterna att lyfta frågan om att framöver ingå inte bara i regeringsunderlaget. Partiet vill sitta i regering. En förhastad förhoppning. Partiets företrädare har flera gånger demonstrerat varför det vore olämpligt. Se bara på den senaste tidens rabalder med Richard Jomshof (SD), eller att partiledaren Jimmie Åkesson hade en ledande person från en så kallad enprocentsklubb som gäst på sitt bröllop nyligen.

Men det parlamentariska samarbetet som sådant har visat sig stå pall, och den borgerliga regeringen får år efter år igenom sin budget. Det är mer än vad som kunde sägas om den rödgröna röran dessförinnan, som återkommande fick se sig förödmjukas när borgerliga oppositionsbudgetar röstades igenom i stället.

Om regeringsunderlagets enhet består, är dock någon nyfunnen enhet bland nuvarande oppositionspartier desto svårare att finna. Splittringen skiner även igenom när man betraktar partiernas skuggbudgetar. Under fredagen presenterade Socialdemokraterna sitt budgetförslag, vilket de övriga partierna gjort redan tidigare. Det kan direkt noteras att de olika partierna inom oppositionen drar åt olika håll.

Socialdemokraterna vill bland annat vill sänka inkomstskatten och säger även ja till regeringens förslag för ISK, att skattebefria sparande på upp till 300 000. Miljöpartiet å sin sida förhåller sig kyligt till skattesänkningar, och i fråga om just ISK föreslår partiet i stället en liten satsning på skattebefrielse på upp till 50 000 kronor.

Vänsterpartiet för sin del dundrar på med stora skattehöjningar på 60 miljarder kronor; bland annat vill man återinföra den impopulära plastpåseskatten. Inkluderar man även partiets avvisning av samtliga av regeringens skattesänkningar stiger siffran till 95 miljarder. Lycka till att få med Centerpartiet på sådana svulstiga skattehöjarambitioner.

Centerpartiet å sin sida vill bland annat kraftigt dra ned på a-kassan, genom en snabbare avtrappning och en avskaffad skattereduktion för medlemskap i a-kassan, samt helt avskaffa tvåbarnstillägget. Det torde vara svårare att få med sig Socialdemokraterna och Vänstern i fråga om försämrad a-kassa och försvagat barnbidrag. Vänsterpartiet vill höja både a-kassan och barnbidraget.

Även om Centern skulle kunna enas med Miljöpartiet om höjd skatt på drivmedel och bevarad flygskatt – Miljöpartiet vill dock dubblera flygskatten – har Socialdemokraterna tvärtom anslutit sig till regeringens linje om att slopa flygskatten.

Ett axplock, men sammelsuriet framstår i klar dager. Någon samkörning kan inte anas, och om oppositionen på allvar har målsättningen att utmana den borgerliga regeringen om makten vid denna mandatperiods slut med något regeringsalternativ är det än så länge inget de låter ana.