Skolverket tar förnuftet till fånga
I våras tillsatte regeringen Skolverkets nye generaldirektör, den i historia disputerade Joakim Malmström. Att spå hur någons tid i ett ämbete kommer att förflyta vore vanskligt, men det kan åtminstone konstateras att vederbörande har börjat lovande. Ett av generaldirektörens första beslut efter semestern har blivit att skrota ämnet ”makt, normer och kön” som skulle inrättats i gymnasiet med start nästa år.
De som värdesätter skolan som plats för kunskapsinlärning och bildning kan dra en lättnadens suck. Den planerade kursen som under sommaren möttes av stark kritik, även på denna ledarsida, skulle i praktiken ha gett starkt ideologiserade teorier status som fakta. Det hade förvandlat läraren till ett instrument för politisk indoktrinering, präglad av queerteori, normkritik, intersektionell teori och genusteori. Ett märkligt sätt att se på lärarrollen.
En av dem som varit mest frispråkig i kritiken av den planerade kursen är doktorn i pedagogiskt arbete Anna-Karin Wyndhamn – tidigare anställd vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Hon varnade för att ämnets idéer inte skulle ”frigöra eleverna, utan snarare fjättra dem vid idéer att man är sitt kön och sin hudfärg.”
”Men det finns anledning att fortsätta hålla ett vakande öga.”
Visst kan det ibland vara lämpligt att även inom klassrummets väggar lära sig om olika världsbilder eller olika sätt att förhålla sig till världen. Men då bör det ske under rätt omständigheter, och på ett sådant sätt att läraren på ett jämförande sätt undervisar om olika synsätt. Jämför hur man inom religionskunskapen lär sig om olika religioner, eller inom samhällskunskapen om olika politiska traditioner. Men klassrummet ska vara en fredad zon från ideologisk styrning.
Och i en tid när skolan redan har svårigheter att ge olika ämnen den tid de behöver framstår det som tvivelaktigt att trycka in ytterligare ett ämne, men den risk för undanträngning det hade inneburit.
Men det finns anledning att fortsätta hålla ett vakande öga. Enligt Malmström kvarstår behovet av ett ”fördjupningsämne” om samhällsutmaningar kopplade till människors lika värde och jämställdhet. Vad det faktiskt kommer innebära återstår att se, men det låter onekligen som något den samhällsengagerade eleven hade kunnat få utlopp för genom en studiecirkel i något politiskt ungdomsförbund. Det är inte en verksamhet som skolan bör konkurrera med.
