Annons

Säg nej till extrema finansiärer, Kalmar moské

Doku avslöjade tidigare i år extremistiska och våldsbejakande uttalanden från företrädare för organisationen ”Vi mår bra”, som samlar in pengar till moskébyggen i Kalmar, Nybro och Oskarshamn.
Ledare • Publicerad 12 oktober 2024 • Uppdaterad 12 oktober 2024
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Visionsbild av Kalmars tilltänkta moské.
Visionsbild av Kalmars tilltänkta moské.Foto: Privat

Med beskedet att mark- och miljödomstolen avvisar tre överklaganden, och avslår ett fjärde, i fråga om moskébygget i Norrliden så har Kalmar nu kommit ett steg närmare fullföljandet av det omdiskuterade projektet.

För det muslimska civilsamhället i Kalmar är det ett viktigt steg framåt. Att vara hänvisad till trånga källarmoskéer är negativt ur flera synvinklar. De är sällan ändamålsenliga, och kan inte mäta sig med en lokal byggd för ändamålet. En källarmoské är mer sluten och avskärmad från resten av samhället – det skapar distans mellan minoritet och majoritet, och ökar risken för radikalisering. En ordentlig och synlig moské som befolkningen och institutioner i samhället känner till har en helt annan form av existens i offentligheten, vilket underlättar för kontakter, studiebesök och utbyten – eller för den delen granskning.

Annons

Det vore dock för mycket sagt att förekomsten av en riktig moské per automatik leder till öppenhet och integration eller stoppar radikalisering. Flera muslimska föreningar i Sverige har haft problem med extremism. Finansiering av moskébyggen från ljusskygga stater har skapat beroendeband till islamister. Vikten av transparens kan inte understrykas nog. För framväxten av svensk islam skulle det vara av värde att övergå till samma finansieringsmodell som Svenska kyrkan och flera andra samfund använder, att via Skatteverket ta in en uppbördsavgift från medlemmarna. Det skulle skapa förutsättningar för självständighet.

”Det vore oroväckande om sådana synsätt skulle få fotfäste i Kalmar moské.”

Kalmar moské har förvisso varit tydliga med att man inte tar emot utländska donationer. Men Doku, som granskar islamistiska miljöer i Sverige, avslöjade tidigare i år att organisationen ”Vi mår bra” – som enligt dess hemsida samlar in pengar till moskébyggen i bland annat Kalmar, Oskarshamn och Nybro – har företrädare som stöder jihad och Hamas, uttrycker stöd för Hitler och ber om att judarna ska förgöras. Det är vedervärdiga uttryck som inte går annat än att fördöma. Det vore oroväckande om sådana synsätt skulle få fotfäste i Kalmar moské.

Att varna för sådana risker ska inte förväxlas med islamofobi. Visst finns det islamofoba kretsar som helt motsätter sig moskébyggen oavsett omständigheterna. Men den kritik som funnits lokalt i Kalmar har framförallt handlat om markfrågor. Att sådana invändningar luftas är inte något unikt för moskébyggen utan hör till vanligheterna även i fråga om andra religiösa inrättningar.

För att stävja extremisterna, främja moderata religionstolkningar och bygga en svensk islam krävs aktivt och målmedvetet arbete inom det muslimska civilsamhället. Men de bör inte lämnas vind för våg i blind tro på att allt kommer bli bra av sig själv. Att ställa krav och att granska är ett viktig led i denna process. Förutsättningarna för att göra det blir bättre när de muslimska församlingarna lämnar källarna.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons