Prästuppropet

I skrivande stund har ungefär 650 präster i Svenska kyrkan totalt och 95 i Växjö stift skrivit under uppropet mot välsignelse av enkönade partnerskap. Uppropet har också fått reaktioner; vi kan på insändarsidan se inlägg från politiskt engagerade som vill gå ur och/eller tänker kontakta sina kyrkoråd. De tycker att uppropet stöter bort homosexuella.

Sett ur undertecknarnas perspektiv ter sig det argumentet nog missriktat. Ur kristen synvinkel är vi ju alla syndare, på ena eller andrar viset, och alla har vi behov av att bli välsignade. Det är ju för att föra sådana som oss till Gud som kyrkan antas finnas.

Däremot gör teologin tydlig skillnad mellan syndare och synd. Att älska syndaren som människa innebär inte att kyrkan också älskar synden. Och enligt hävdvunnen teologi är synden det som för människan bort från den väg Gud utstakat åt henne.

Det kan då ur prästernas perspektiv onekligen vara en viss skillnad mellan att välsigna ett lagligt arbete eller något annat och att välsigna ett enkönat partnerskap. Det senare är ju i någon mening förbundet med de homosexuella handlingar som anses som synd. Få om ens någon av de aktuella prästerna har väl synpunkter på att välsigna partnerskap som inte har med det samlivet att göra.

Reaktionen som kommit är ändå tänkvärd och kanske klargörande. Om de som reagerar inte accepterar denna definition av synd och heller inte vill bli påverkade är det naturligtvis bäst om de avstår från kontakt med prästerna ifråga.

Däremot verkar det knappast förenligt med en kyrkas grundprinciper om de skulle använda politiska medel att tvinga på prästerna en helt ny teologi.