Myten om avskogning har vilselett EU-politiken
Jämförelser mellan avverkningar i svenska skogar och i Amazonas. Påståenden om att Sverige och Finland är ”värst” när det gäller att skövla skog. Ja, det är en bild av det svenska skogsbruket som florerat i sociala medier och sporadiskt också hos mer ansedda avsändare under de senaste åren. Att källan var den vetenskapliga tidskriften Nature gav denna myt legitimitet.
Enligt artikeln skulle 20 procent av den svenska skogen ha avverkats under 20 år. Den siffran borde falla på sin egen orimlighet. Då skulle Sverige varit en enda stor föryngringsyta. Men när marker är avlägsna och bilden av skogens tillstånd fås via bilfärder på motor- och riksvägar omgivna just av lätt avverkningsbar granskog - eller av stora hyggen - kan en myt som denna få fäste. De bevarade skogarna, de äldre träden finns naturligt nog längre bort från allfarvägarna. Vid mossar och tjärn som sällan besöks, annat än av jägare, blåbärsplockare och vandrande friluftsentusiaster.
”Redan för två år sedan avfärdades dessa 'alternativa fakta'.”
Redan för två år sedan avfärdades dessa ”alternativa fakta” vetenskapligt av forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet. Den metod som användes i Natureartikeln fungerade mindre bra för att kartlägga avverkningar på svensk mark. Gallrade skogar har exempelvis redovisats som avverkade. Nivån på avverkningarna har under perioden också på det hela taget varit oförändrad om än med en viss ökning de senaste åren.
Men myter lever som så ofta förr sitt alldeles egna liv och uppgifterna om ”skövlingen” lyftes fram helt nyligen av World Resource Institute. Det kan få allvarliga konsekvenser. SVT Nyheter som uppmärksammar spridningen av felaktiga uppgifterna påpekar att EU-kommissionen som beställde den ursprungliga undersökningen i Nature har fått ett missvisande beslutsunderlag. SLU-forskare använder så starka ord som att uppgifterna ”vilselett beslutsfattare och orsakat oavsiktliga konsekvenser för EU:s skogspolitik”.
Nu finns det nog mer ideologiska än vetenskapliga utgångspunkter för förordningarna om naturrestaurering och avskogning. Konsekvenserna av förordningarna i termer av att skogsråvara inte kan ersätta istället för cement och kol i tillräcklig utsträckning underskattas liksom den krympande ekonomi som EU:s skogsländer däribland Sverige kan drabbas av. Men myten har onekligen spätt på stad-land konflikten och de felaktiga uppgifterna har bidragit till den olyckliga polariseringen som skadar skogsbruk, landsbygd och ekonomi.
