Annons

Låt inte stöket sabotera skolgången

När stöket på svenska skolor ökar behövs fler åtgärder för att säkra elevernas trygghet och studieron.
Ledare • 18 oktober 2024 06:00
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
I klassrummet behövs lugn och ro.
I klassrummet behövs lugn och ro.Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Visst stök har alltid förekommit skolorna. Det är svårt att komma ifrån. Men nivån på det hela i vår tid antar alarmerande proportioner.

Förra månaden rapporterades det om den stora ökningen av hot och våld i skolan. Anmälningarna steg med 30 procent bara förra året. I en ny undersökning från SVT/Verian uppger hela 70 procent av mellanstadieeleverna att det är för stökigt i skolan, till den grad att de varje vecka har problem med koncentrationen. Hela 25 procent uppger att de har dagliga svårigheter på grund av stökigheten.

Annons

Det kan röra sig om allt från bråk, skrik och mobbning mellan elever, till utfall mot skolpersonal. I detta kaos är det flera som blir lidande. Dels de barn som drabbas konkret. Dels lärarna för vilka det utgör ett arbetsmiljöproblem. Men man ska inte heller glömma alla de elever runtomkring som får studieron förstörd.

När stöket når sådana nivåer saboteras skolgången för många. I synnerhet så för elever som redan har att kämpa med svåra förutsättningar.

”Skolan ska vara ett kunskapens tempel.”

Den borgerliga regeringen vill gärna förknippas med sin ambition att få ordning på bland annat skolan. Regeringen har också från sin sida initierat vissa åtgärder för att säkra just trygghet och studiero i skolan.

För snart ett år sedan fick utredaren Happy Hilmarsdottir Arenvall, barn- och ungdomsdirektör i Järfälla kommun, i uppdrag att ta fram förslag för att stärka lärares och rektorers ansvar och befogenheter. Hon ska också lägga fram förslag för tryggare miljöer och insatser riktade till våldsamma elever.

Regeringen har även gett Skolsäkerhetsutredningen ett tilläggsdirektiv om att kartlägga vilka uppgifter som skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter behöver kunna byta med varandra. Satsningar har även gjorts på skolsociala team, och så kallade akutskolor där en elev tillfälligt kan placeras som en trygghetsåtgärd.

Så det går knappast att anklaga regeringen för overksamhet eller passivitet. Men det är uppenbart att detta är något som behöver komma högre upp på dagordningen, inte bara för regeringen utan i hela den skolpolitiska debatten.

Debatten om svensk skola har i hög grad har kommit att handla om friskolesystemet, eller sådant som skärmanvändning och betygssättning. Viktiga diskussioner, för all del, men vikten av trygghet och studiero på skolorna får inte heller glömmas bort. Ja stöket kan i själva verket kallas för ett av skolans största problem.

Något har gått fel när klassrummen, som egentligen borde vara platser för lärande och bildning, upplevs som hela havet stormar. För bildningsborgerligheten finns här en viktig uppgift att ta sig an.

Grundskolan ska lika mycket som gymnasiet, biblioteket eller universitetet vara ett kunskapens tempel. För att ge kunskapstörsten och upptäckarglädjen en gynnsam grogrund behövs ett slags skolfrid, om uttrycket tillåts. Alla elever ska känna sig trygga i klassrummet. Låt inte stöket förstöra för en hel generation.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons