Annons

Klanka inte ned på skolbibblor

Skolbiblioteken kan vara en del i att mota läskrisen, men är framförallt en del av bildningsprocessen.
Ledare • Publicerad 19 juli 2024
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Skolbiblioteken och bibliotekarierna ska inte underskattas.
Skolbiblioteken och bibliotekarierna ska inte underskattas.Foto: Louise Sillén Herzegh

Varje sommar tycks ha sin särskilda kulturdebatt. Om debatten om läslistor stod högt upp på agendan förra året så verkar i år frågan om skolbibliotek segla upp.

I Expressen debatt skrev skolminister Lotta Edholm för några dagar sedan om vikten av att alla skolor har riktiga bibliotek. Biblioteken ska vara bemannade, och framöver ska inte någon enstaka hylla med böcker räcka

Annons

Något som stött på patrull hos en del borgerliga kritiker. Skolbibliotek löser inte svenska elevers svårigheter med läsning, menar de.

Nu är så klart inte skolbibliotek i sig ensamt en universallösning för att lösa läskrisen. Det krävs givetvis en palett av åtgärder, så som ofta är fallet. Ordentliga skolbibliotek kan spela en roll i detta, tillsammans med andra åtgärder som en litteraturguide. Tillgången till litteratur i sig är viktig för att läslusten ska kunna odlas. Det fortsatta läsandet ökar också läsförståelsen och språkkänslan. Men, det är inte bibliotekariens uppgift att lära en elev läsa.

Något slappt är det också att bara såga skolbiblioteken utan att komma med alternativa förslag.

”Att flanera mellan bokhyllorna kan få ens inre universum att växa.”

Men kritikerna missar också en annan mycket viktig aspekt av skolbibliotekens existensberättigande. Bibliotek är inte primärt till för att lära eleverna läsa. Men i biblioteken kan de odla sin bildning.

Dels genom bibliotekarierna som kan agerade guider i litteraturens värld och bistå eleverna i användningen av biblioteket. De kan rentav vara samkörda med lärarna så att det uppstår en planerad symbios mellan lärarnas undervisning och bibliotekariens särskilda pedagogiska roll.

Dels genom elevernas egna botaniserande i myllret av bokhyllor, oavsett om det är kopplat till undervisningen eller det egna intresset – eller rentav helt planlöst.

Även den mest högutbildade doktorand har på det viset ibland ramlat över viktiga bidrag till sin forskning. Det slumpmässiga upptäckandet är också en del av bildningsprocessen.

Att befinna sig i biblioteket eller i dess närhet, eller att flanera mellan bokhyllorna kan på det sättet vidga vyerna och får ens inre universum att växa. Som Oxfordprelaten Kallistos Ware en gång reflekterade under ett föredrag vid Lunds universitet: när man är omgiven av böcker är det som att deras innehåll sakta men säkert kommer en till dels, även om man egentligen aldrig läser varje bok i fråga.

Det finns en mångfald av metoder och institutioner som främjar och underlättar både läsning och bildning. Låt oss erkänna att skolbiblioteken hör dit.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons