Joe Biden får inte glömma Trumps väljare
När rösträkningen närmar sig sitt slut visar det sig att Demokraternas Joe Biden gjorde ett mycket bättre val än vad det verkade som på onsdagskvällen svensk tid. Det stora bakslaget för Biden var Florida. Men även om ordet jordskredsseger är överdrivet ser Biden ut att besegra en sittande president med god marginal och han kan få sammantaget mer än fem miljoner fler röster än Donald Trump. Med små marginaler vinner han i flera vågmästarstater.
Det är betydelsefullt eftersom Trump därmed får svårare att övertyga partivänner att hans rättshaveristiska och antidemokratiska strategi ska ses som legitim.
Frågan är vilka trender som efter detta val med viss eftersläpning kommer att spridas över Atlanten som ringar på vattnet.
Ett borde vara säkert. De Sverigedemokrater som strax före valet såg chansen att visa sitt stöd för Trump har nu att försvara vilka influenser från hans presidenttid de stöder. Trots år av hatretorik och lögner är det ändå inte svårt att förvånas över Trumps försök att underminera det demokratiska systemet genom lönlösa stämningar som aldrig lär bifallas av högre domstolar.
Trumps seger i det förra valet ledde dock till mer eller mindre jordskalv i stora delar av Europa och även Sverige. Presidentens exploatering av växande skiljelinjer mellan stad och land, och hans framgångsrika strategi att attrahera invånare i rostbältet var en orsak till att frågor om landsbygdsfrågor hamnade högt upp på den svenska politiska agendan.'
Regeringen tillsatte en parlamentarisk landsbygdsutredning. Att det visade sig att regeringen på fredagen saknar stöd i riksdagen för implementeringen av EU:s vapendirektiv kan förstås i detta perspektiv. Livsstilar på landsbygden, som jakt och fiske, blev viktigare för flera partier att förhålla sig till. M-politiker bytte bort kostymer och dyra klänningar mot jaktkläder. Centerpartister såg sina kulturella rötter. Socialdemokrater gick från förort till industriort.
Med Trumps seger och med en starkare radikal högerpopulism i Europa förstärktes också kritiken mot etablerade medier. Journalister utnämndes till folkets fiender.
Men polariseringen förstärks också rejält inte minst i Sverige att all mediekritik stämplas som Trumpism. Etablerade medier har också odlat kulturer som urholkar förtroende för den sakliga och opartiska svenska medietraditionen.
Amerikanska medier kritiseras i Sverige. Samtidigt ska Dagens Nyheter, vars dominans ökat i Sverige, styras av en klimataktivist. På Sveriges Radio organiserar sig aktivister som ser rasism och främlingsfientlighet i integration och samhällsgemenskap. Det polariserar, det också.
Trump lyckades vinna popularitet på att peka på tendentiösa medier och på radikala inslag på universiteten. Men han avviker från en borgerlig upplysningstradition eller ett konservativt vaktslående om institutionerna. En legitim kritik av universitet eller public service handlar om att stärka mångfald och pluralism, inte att tysta forskare eller journalister. Trump förstärkte en klassisk kritik av byråkratin, men inte med utgångspunkter att den gode ämbetsmannen förädlar demokratin utan att den försvagar folkstyret.
Den problematik som Trump härvidlag såg och exploaterade försvinner inte med Trump - när han nu i bästa fall försvinner långt bort från politikens centrum och i bästa fall ersätts av en traditionell republikan. En sådan som Mitt Romney, George Buch eller John McCain.
En ledare som vill vara president för hela Förenta Staterna.
En ledare som talar till alla och inte bara till vissa.
Se där en välkommen trend som gärna får flyga över Atlanten i och med Joe Bidens valseger.
