Hellre pengar till invandrarbarn än halvklasser
Med stora klasser kommer stora problem. Att upprätthålla studieron blir nästan lika omöjligt som att valla katter. Av naturliga skäl får stöket konsekvenser, särskilt för elever med koncentrationssvårigheter.
Därför vill Liberalerna återinföra rätten till halvklasser i lågstadiet för matematik och svenskundervisningen. Ministrarna Johan Pehrson och Lotta Edholm skriver i SvD Debatt (8/10) att vi behöver återgå till en statligt regelstyrd skola av 80-talsstuk.
Problemformuleringen är svår att avfärda. Men underligt nog saknas det register för hur stora klasserna är. Enligt en undersökning från IFAU från 2012 låg snittet på strax under 18 elever. Bara två procent av klasserna i årskurs fyra översteg taket på 30 elever. Dock verkar storleken öka. Vi lärare uppskattade klasstorlekarna på lågstadiet till i snitt 21 stycken i början av 2023.
Det är också belagt att mindre klasser presterar bättre. Studieresultaten är bättre, självförtroendet högre och uthålligheten större. Som effekt av detta märks också högre löner i framtiden för eleverna. När klassen minskar med fem elever stiger den förväntade inkomsten med drygt tre procent enligt samma IFAU-studie.
”Med ett så enkelt samband ser saken ut att vara biff. Minska klasserna, öka resultaten. Men riktigt så enkelt är det inte.”
Med ett så enkelt samband ser saken ut att vara biff. Minska klasserna, öka resultaten. Men riktigt så enkelt är det inte.
Under perioden Liberalerna säger sig vilja återvända till, presterade elever markant sämre i både naturvetenskap och matematik. I Sims-undersökningen 1980 för matematik fick Sverige ett lika lågt betyg som Thailand, som då var ett u-land. I den senaste Pisa-undersökningen låg Sverige däremot på femte plats av alla OECD-länder för elever med inhemsk bakgrund, vilket skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren påpekade på X.
Och det är just för elever med utländsk bakgrund som problemen är stora. Praktiskt taget hela den negativa utvecklingen i de globala skolundersökningar kan hänvisas till att skolan har svikit invandrarbarnen.
Skolan har, som mycket annat, begränsade resurser. Halvklasser kräver dubbelt så mycket undervisning, vilket motsvarar 1 100 timmar per klass och år i svenska och matte under lågstadiet. De timmarna ska ytterst tas från något annat, eller så måste fler lärare anställas.
Och däri ligger problematiken. Ska pengarna gå till punktinsatser eller generella reformer? Det är en empirisk fråga, och som det ser ut nu verkar extra stöd för barnen med invandrarbakgrund vara det sundare valet.
