Feltänkt flygskatt
Att flygskatta eller inte flygskatta, det är frågan. Tidigare i år remitterade regeringen en promemoria om sänkt flygskatt. Förslaget handlade då om att halvera flygskattebeloppen för 2025. Nu uppges det att Tidöpartierna under den pågående budgetförhandlingen diskuterar att avskaffa flygskatten helt och hållet.
Det kan tyckas drastiskt vid första anblick, men flygskatten har inte många år på nacken. Den infördes 2018 på initiativ av Miljöpartiet – till borgerlighetens förtret. Att det skulle komma ett motdrag efter maktskiftet var helt väntat.
Och logiskt. Skatten är konstruerad på ett sätt som av många resenärer kan upplevas som orättvist. I stället för att beskatta utsläppen som sådana, är det resan som beskattas oavsett om till exempel det ena flygbolaget blandar in högre andel biobränslen än en konkurrent.
Till den borgerliga regeringens ambition på miljö- och klimatområdet hör att hitta metoder för den gröna omställningen som är folkligt förankrade, för att tala med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Att reformera flygskatten är en del av detta.
”Inrikesflyget står för bara en procent av Sveriges totala utsläpp, medan utrikesflyget står för fyra procent.”
Låt vara att Liberalerna inte längre är helt mot flygskatten, till skillnad från övriga partier i Tidösamarbetet. Men när skatten infördes hörde de till dess motståndare. På goda grunder.
Att straffbeskatta flyget framstår som högst ogenomtänkt när man betänker de konstanta problemen Sverige upplever med tågen. Inställda tåg har blivit en tröttsam följetong i mångas vardag. När man inte längre vågar ta tåget på resan mellan Kalmar och Stockholm, eller från Stockholm till Göteborg, så är det inte rätt läge att lansera reformer som explicit är ämnade att få folk att flyga mindre. För den som inte längre kan förlita sig på tåget är flyget ett viktigt alternativ. I synnerhet så för den som flyger i tjänsten och behöver komma fram i rätt tid.
Något bisarrt är det också att å ena sidan beskatta flyget, vilket påverkar den ekonomiska situationen för landet flygplatser negativt, samtidigt som staten också går in med bidrag just för att rädda samma flygplatser.
Inrikesflyget står för bara en procent av Sveriges totala utsläpp, medan utrikesflyget står för fyra procent. Ska man rikta in sig på något som gör större skillnad tycks det alltså mer påkallat att rikta uppmärksamheten mot charterflygen.
Det är helt klart så att flygandet utgör en del av det utsläppsproblem som samhället behöver ta itu med som ett led i den gröna omställningen. Men flygskatten var feltänkt redan från början.
