Avskrivna studielån ger mindre pang för pengarna
En av få naturlagar i samhället är att människors begär är oändligt. Särskilt i budgettider försöker olika intresseorganisationer plädera för varför just deras skrå ska få mer pengar av staten.
Senast i ropet är regeringens förslag om att skriva av polisernas studieskulder. Polisstuderande som påbörjat utbildningen hösten 2024 eller senare ska, om med vissa ännu ej kommunicerade förbehåll, ska i praktiken få betalt för att studera.
Tanken bakom är enkel att förstå. Polisyrket är ett i många avseenden lika oattraktivt som viktigt yrke som har varit i behov av mer resurser efter den styvmoderliga behandlingen av den rödgröna regeringen. Dels för att locka fler till att utbilda sig och stanna kvar i yrket, dels för att det överensstämmer med borgerlighetens rättspatos.
Men regeringens förslag riskerar att sätta ett farligt prejudikat.
Det tog nämligen inte många timmar innan en annan ömkansvärd yrkesgrupp bad om samma gräddfil.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro sade till Ekot (11/9) att regeringen glömmer bort andra yrken som är viktiga för samhället, som sjuksköterskor. Självklart har Ribeiro en poäng. Huruvida sjuksköterskor är viktigare än poliser eller ej är en meningslös diskussion att ha. Men om den ena gruppens lån ska betalas så är det svårt att motivera varför den andra inte ska få samma behandling.
”Studielånen är också sannolikt det förmånligaste blancolånet en privatperson kan få.”
Studielånen är också sannolikt det förmånligaste blancolånet en privatperson kan få. Räntan är långt under vad som kan anses vara rimligt ur ett riskperspektiv. Det räcker att jämföra med bolåneräntan som ofta är flera gånger högre, trots att en bostad ligger som säkerhet för lånet. När inflationen dessutom är högre än räntan, minskar lånet i värde med större belopp än räntebetalningarna. I praktiken blir det då gratis att låna.
Och regeringen har redan höjt anslagen till Polisen rejält.
Mellan 2022 och 2023 ökade Polismyndighetens budget med nio procent till 37 miljarder kronor. Fram till 2027 ska polisbudgeten uppgå till hela 52, miljarder kronor – en ökning med 40 procent jämfört med 2023. Det är en sällan skådad satsning som egentligen bara motsvaras av återuppbyggnaden av försvaret.
Med så stora och snabba budgetökningar är det lätt att bli fartblind. Pengar riskerar att absorberas i nya kontorsjobb utan större betydelse för dem i yttre tjänst. Regeringen måste säkerställa att de nya miljarderna faktiskt går till fler anställda och bättre villkor. Något annat vore ett svek mot både poliserna och skattebetalarna.
