“Starur” siktar högt: “Drömmer om de stora scenerna”

Mörkret har lagt sig över Öland för länge sedan. En bit utanför Färjestaden kan den som kollar upp mot himlen skymta några svagt lysande stjärnor där molntäcket har spruckit upp. Det är en kväll i juli, fem minuter till midnatt, och runt en eld sitter ett tjugotal personer, främlingar och bekanta. Snart ska 31-åriga Saga “Starur” Björling föra fingrarna mot sin harpa och förtrolla hela publiken med både medeltida och nutida musik.

Några timmar innan midnattskonserten sitter jag och Björling runt hennes köksbord i Mörbylånga. En mysigt inredd lägenhet med växter och väggbonader är också precis vad man förväntar sig av denna sångerska som har stått på scener runt om i världen, ofta i en medeltidsklänning.

– Det började faktiskt med stilettklackar. Jag kommer från Gotland och under medeltidsveckan när jag var 18 gick jag igenom Visby med tolv centimeter höga stilettklackar på kullerstensgatorna. Det var en tysk harpist som såg mig i de där klackarna och då kollade hon och hennes band upp mig och frågade om jag ville sjunga i Tyskland. Det var så jag fick mitt första musikjobb, säger Saga Björling.

I sex år spelade sedan Björling med bandet Poeta Magica i länder som Tyskland, Danmark och Italien. För Björling, som skämtsamt beskriver Sagan om ringen som sin religion, var det stort att få vara med i ett band och spela medeltida musik runt om i Europa.

– Det var med Poeta Magica det började. Jag har ingen formell utbildning inom musik men jag har sett till att hitta riktigt duktiga musiker och lärt mig av dem. Vad är det som gör att jag älskar det de gör, det vill jag lära mig.

Två år senare började Saga Björling spela med bandet Rotation, och efter en tid var hon också med och startade bandet Jordbrand. Trots att hon då provade på olika genrer som punk märkte hon att hon inte kom ifrån varken det folkliga eller medeltida.

– Jag får bara bejaka det, det är ändå låtar som hållit i flera hundra år så de har ju någonting särskilt.

Förutom konserter sprider Björling sin musik och röst på olika håll. Förra året var hon aktuell i rollen som Morticia Addams när Kalmar Musikteater och Södra Ölands Musikteater satte upp musikalen “Familjen Addams”. Hon är också en av två körledare för damkören Hysteria.

– För mig är det viktigt att alla röster ska få finnas. Jag kände en längtan att få sjunga med andra kvinnor och då startade jag och min vän den här kören. Det behöver inte vara perfekt, utan vi bejakar rösterna som de är.

I dag har Saga Björling skiftat fokus till mer av en singer-songwriter stil. Under förra året genomförde hon ett projekt där hon utmanade sig själv att släppa en ny låt i månaden.

– Det var för att dra tummen ur och avdramatisera processen. Jag satte upp ett mål för att liksom tvinga mig själv, och för att älska låtarna för vad de är. Jag upplever ganska ofta att många har inställningen att något måste vara perfekt för att få finnas, men det är inte perfekt som gör det vackert.

När Björling påbörjade sin solokarriär tog hon också artistnamnet Starur. Ordet kommer från gutamål och beskriver ett oväntat snöfall när man tror att våren har kommit. Björling kommer från Roma på Gotland och beskriver att det var viktigt att ha med sina rötter på resan som en solokarriär innebär.

– Det sägs att det ska komma sju starurar på Gotland innan våren kommer på riktigt. Ordet påminner mig om att varje steg på vägen är viktigt, och att man också ska uppskatta vägen. Ibland har man en hård vinter med massa snöfall, men då gläds man än mer när våren kommer.

När Björling skapar musik brukar hon tänka kring teman. Hon förklarar att hon får en grundtanke om vad låten ska berätta, där musik och text skapas nästan parallellt för att flödet i låten ska kännas genuint. Inspirationen till musiken kan hon hitta på många olika platser, genom att vara i rörelse, lyssna på musik eller att spela med andra.

– Jag har sådan tur, för det är nästan som att trycka på en “nu ska jag vara kreativ”-knapp, jag bestämmer att jag ska vara kreativ, eller snarare känner ett behov att skapa något, och då ser jag till att ge mig förutsättningarna för att låta det kreativa hitta ut ur mig, säger Björling och fortsätter:

– Hur det sedan går till är så olika. Ibland vill jag vara i rörelse, ibland vill jag sitta tyst på en stol eller dra för gardinerna och sjunga Hildegard von Bingen tills det kommer något, det sistnämnda har faktiskt hänt ganska många gånger.

Att skapa musik är ett sätt för Björling att, som hon beskriver det, utöka verkligheten. En filosofi som kommer från ett av hennes andra stora intressen, nämligen datorspel. Det var genom spelet Baldur’s Gate 2 som hon från början hittade intresset för folkmusik som ung.

– Det var ganska många år sedan, jag minns att jag låg i gräset under medeltidsveckan och kände att det luktade precis som jag tänkte att det luktade i det där spelet jag älskade. Det var som att vandra tillbaka i tiden och samtidigt vara i nuet. För jag vill inte fly från någonting med spelen eller min musik, jag vill bara utöka verkligheten.

Björling beskriver också sig själv som spirituell, och hon försöker att tillföra lite magi i allt hon gör, om det så är musik eller matlagning. Hennes första kontakt med något som kändes magiskt var just den medeltida musiken, att få höra och känna samma saker som människor för hundratals år sedan.

– Magi kan vara så enkelt som att lyssna på musik eller lukta på örter. Sedan tror jag inte att fakta och tro behöver vara motsatser. Om något jag upplevt kan förklaras vetenskapligt, det tycker jag inte tar bort det magiska. Det är snarare vad som gör den här världen ännu mer speciell.

Ett annat exempel på något som kan upplevas som magiskt är att sitta runt en eld med massa människor. Just det kommer också att ske under kvällen när Saga “Starur” Björling bjudit in till en midnattskonsert på okänd plats på Öland. Om det känns rätt ska Björling under kvällen försöka sprida lite magi hos publiken. Trots att det ösregnat hela dagen har nu vädret gett sig vika och en varm eld lyser upp och värmer ansiktena på besökarna på den annars svala julikvällen.

Det blir förtrollande toner från harpan och trallvänliga melodier från gitarren. Stundvis får publiken instruktioner att sjunga vissa toner och tillsammans i natten återskapar vi medeltida melodier som sjungits av de människor som kommit före oss.

Om inte det var magiskt nog, så går det inte att undvika en rysning när vi alla sjunger med i ”Uti vår hage”, som delvis gjorts om till en version på engelska. Det är också under midnattskonserten som Björling berättar att hon snart kommer att släppa mer musik. I höst släpper Starur nämligen en EP.

Förutom ny musik är det mycket som händer härnäst för Björling. Starur & The Collective spelar på Kalmar stadsfest den 9 augusti. Med hjälp av Talentcoach ska hon även besöka USA för första gången tillsammans med andra låtskrivare i ett samarbete med Tiveden Americana, ett projekt som beskrivs som en mötesplats för musikgenren americana.

– Det kanske låter lite konstigt, men jag drömmer om de stora scenerna. Det skulle möjliggöra mitt skapande på ett helt annat sätt, dessutom tror jag att jag skulle vara ganska rolig som kändis, säger Björling skrattandes och fortsätter:

– Tänk att få åka runt på övergivna teatrar i norra Europa och göra konserter klockan tolv på natten i temat pånyttfödelse. Kanske lite märkliga saker, men folk vet att det säljer ut – för det är ju Starur.