Kulturskolan når 1600 unga i veckan: ”Grunden för ett livslångt intresse”
Kulturen och valet – del 1
Inför valet den 11 september kommer vi att på olika sätt belysa den lokala och regionala kulturpolitiken.
Först ut är ett reportage från Kalmar kulturskola.
Redan i Tullbroskolans trapphus hörs avlägsna röster. Ljusa stämmor rör sig smidigt upp och ner i olika skalövningar och ju närmre vi kommer, desto högre klingar de. Vi smyger försiktigt in i en repetitionssal. Här står ett 20-tal tjejer i högstadieåldern prydligt uppradade med varsin pärm liggande på stolen bakom sig. I mitten av rummet rör sig Karin Skullered taktfast fram och tillbaka medan hennes händer gör mjuka piruetter i luften. Snart lämnar de uppvärmningen bakom sig och glider sömlöst in i en finstämd version av Ella Fitzgeralds klassiska ”Summertime”. Det låter ljuvligt.
– De här eleverna är lite olika gamla, kommer från olika skolor och bor i olika delar av kommunen. Det är viktigt att få dem att känna sig trygga med varandra. Att våga sjunga fel, våga sjunga fult. Då kan alla skratta tillsammans när det går snett.
Kören Rösträtt består av tjejer som går i sjätte till nionde klass. Vissa är relativt nya i gruppen, men många av dem har sjungit tillsammans länge. Faktum är att några har varit medlemmar ända sedan sjuårsåldern.
– Jag har gått här i största delen av mitt liv. Jag har fått många nya vänner och knutit kontakter, och flera av mina intressen har väckts tack vare Kulturskolan. Just nu spelar jag gitarr, drillar och går i musikal. Tidigare har jag även spelat fiol och varit med i stråkorkestern, säger Alma Muhr.
Jag frågar om de andra också går flera kurser och får spridda nickningar till svar. För att illustrera hur vanligt det är att ägna sig åt mer än en av Kulturskolans aktiviteter ber körledare Karin Skullered de som inte gör det att räcka upp handen. Det visar sig vara en tydligare strategi. Kören är nämligen fylld av gitarrister, dansare, symfoniker, pianister och nycirkusartister – och många har hittat till Kulturskolan på ett och samma sätt.
– Det var en testa på-dag där man fick komma hit och prova olika aktiviteter. Jag tyckte om att sjunga och hade gjort det lite hemma så då blev det att man började i kör. Det var när jag gick i tvåan. Sedan har jag gått lite på dans också, men kören är min huvudgrej, säger Carianne Lillehag.
Totalt når kulturskolan 1600 barn och ungdomar varje vecka, berättar enhetschef Gerrit Schwere, när jag möter upp honom och utvecklingsledare Johanna Thornell. Ungefär 1000 av dem befinner sig inom deras vanliga ämnesundervisning – resten möter de i olika samarbeten med kommunens skolor.
– Vi har till exempel ett projekt tillsammans med Tallhagsskolan, profiltid kallas det. Där är vi ett av ämnena i elevens val, och på så sätt kan man gå en kurs från kulturskolan kostnadsfritt på skoltid. Det hjälper oss att nå ungdomarna på ett förutsättningslöst sätt. Då finns inga trösklar som avstånd eller ekonomi, förklarar Gerrit Schwere.
Vi slår oss ner intill en stor inomhusplantering ett par trappor upp i lokalerna i Tullbroskolan. Växterna står vända mot de gigantiska fönstren och hela rummet badar i dagsljus. Johanna Thornell förklarar att det är ett tillhåll för den nya odlingskursen som hon håller i. Den är ett av flera exempel på kulturskolans satsningar på att nå nya barn och unga.
– Det finns alltid målgrupper som vi skulle vilja nå ut mer till än vi gör i dag. Dels vissa åldersspann, högstadiet till exempel, men också till vissa geografiska områden. Pandemin har inneburit att vi inte fått samma tillgång till skolorna, men nu försöker vi lyfta ut verksamheten från lokalerna igen för att bli mer tillgängliga på landsbygden, säger Gerrit Schwere.
Den största grundstenen i kulturskolans ekonomi består av kommunala medel – alltså pengar som delas ut av kultur- och fritidsförvaltningen. Med andra ord är deras verksamhet i allra högsta grad sammanlänkad med den lokala kulturpolitiken.
– Det är klart att vi påverkas av de beslut politikerna tar och vilken kultur de vill framhäva. I slutändan kan det innebära att vi får mer eller mindre pengar, beroende på hur de tänker.
Gerrit Schwere tycker att kulturpolitiken i Kalmar kommun hittills har varit förmånlig och att kulturskolans ekonomi känns stabil. Samtidigt ser han hur köerna till kurserna växer sig allt längre. Nu är det snart terminsstart och han önskar att de hade kunnat erbjuda en plats till alla ungdomar som söker sig till dem.
– Vissa ämnen har väldigt högt tryck, och även om den ekonomiska situationen känns bra så är det ju så att vi skulle kunna utöka vårt utbud och nå ännu fler om vi fick mer pengar. Om en kurs är full får man istället göra en intresseanmälan. Inför kursstart kan lärarna kontakta dem som står på intresselistan, men det är inte varje år vi har möjlighet att starta en nybörjarkurs. Då kan det ta lite längre tid att få en plats.
Sverige slår sig ofta för bröstet när det kommer till vår gedigna musikexport. Vi är kända för storheter som Abba, Roxette, Avicii, Robyn och Zara Larsson – för att inte tala om producentgiganter som Shellback och Max Martin.
Vilken roll spelar kulturskolan i de svenska framgångarna?
– Vi är superviktiga. Hos oss läggs grunden för ett livslångt intresse som man kan skapa och växa i, säger Gerrit Schwere.
Johanna Thornell instämmer:
– På sikt kan man fördjupa sig och kanske till och med försörja sig på det. Därför vill vi vara så synliga som möjligt, så att barn och unga har möjlighet att hitta oss.
När jag frågar vad en fungerande kulturskola betyder för en kommun utvecklar hon sitt resonemang:
– Kulturskolan är en viktig del av samhället, precis som idrottsföreningar och andra fritidsaktiviteter. Det är verkligen ett sätt att skapa ett sammanhang för barn, och en språngbräda för all form av kreativitet.
”Om vi vuxna inte tvivlar på barnen utan ger dem rätt förutsättningar – då kan de lära sig oändligt mycket. Det är bara vi som måste begripa hur vi ska göra.”Karin Skullered, lärare på Kalmar kulturskola.
– Ja, att ha en kulturskola i en kommun ger en slags helhet. Det är klart att alla inte kommer att vilja gå hos oss, på samma sätt som att alla inte vill spela fotboll. Vi gör det enklare för barn att ta del av ett brett kulturutbud och att hitta sin egen nisch. Idrotten och kulturskolan blir tillsammans en cirkel som sluts, där man får chans att hitta det man gillar och brinner för. Om den möjligheten inte finns kanske vissa inte gör något alls, utan bara sitter hemma. Eller hittar på olika typer av jäkelskap, säger Gerrit Schwere.
Tillbaka till replokalen och kören Rösträtt. När vi är på besök repar de inför kommande konserter. De har just tragglat sig igenom några av de lite svårare låtarna och avnjuter en välförtjänt paus.
Jag frågar vad de tror skulle hända om kulturskolan inte fanns, och får ta del av Elsa Skarpnords tankar. Hon tror att färre unga hade fått möjlighet att utöva sina intressen.
– Då hade det inte riktigt funnits något sätt att göra det här. Man hade fått ta initiativet själv, men det är mycket lättare om det finns ett ställe man kan gå till.
Körledare Karin Skullered håller med – för henne är det väldigt viktigt att nå ut till alla de ungdomar som är intresserade av kultur.
– Det är här som kunskapsutvecklingen sker. Om vi nu ska prata politik så har vi ju väldigt låga avgifter i Kalmar. De flesta kurserna kostar 350 kronor per termin, medan vissa andra kommuner tar 1000 kronor. Då blir det inte lika tillgängligt.
Just nu håller hon i tre körer i olika åldrar – från lågstadiet upp till 20-åringar. Hon har arbetat på kulturskolan i 25 år och sett otaliga elever växa upp till fullfjädrade sångare.
– Det är fantastiskt att få vara delaktig i det. En del har fortsatt inom musiken och utbildat sig till musikalartister eller inom klassisk sång. Elever man haft länge hör av sig ibland och berättar var de är, eller så ringer de på dörren bara för att hälsa. I kväll ska jag träffa en tjej som slutade hos mig för sju år sedan, som ska sjunga på sin mormors begravning. Man bygger väldigt starka relationer med dem man har länge.
Hon tror stenhårt på att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter, och att det är ett led i att stävja brottslighet och psykisk ohälsa bland unga. Dels blir det ett sätt för dem att få en meningsfull fritid, dels får de en möjlighet att utvecklas inom ett ämne de är intresserade av.
– De är så receptiva, det är inte klokt alltså. Vi måste bara visa att vi tror på dem. Om vi vuxna inte tvivlar på barnen utan ger dem rätt förutsättningar – då kan de lära sig oändligt mycket. Det är bara vi som måste begripa hur vi ska göra.
Kalmar kulturskola
Vänder sig i första hand till barn och ungdomar upp till 20 år, folkbokförda i Kalmar kommun. Utöver den vanliga undervisningen arbetar de med konserter, evenemang och flera andra aktiviteter.
Erbjuder kurser i instrument, sång, teater, dans, drill, odling och flera andra estetiska praktiker.
Verksamheten är indelad i två terminer per år. Höstterminen 2022 börjar den 22 augusti, men vissa av kurserna startar i början av september.
I nuläget finns Kalmar kulturskola på flera adresser i stan, med huvudkontor i Baronens köpcenter.