Hollywoods stora julfilm ”Red One” är festlig och skojig

Så långt låter kanske inte ”Red One” särskilt julstämningsfull men här läggs fundamentet till en sedelärande omvändelsehistoria i Dickens klassiska ”Scrooge”-anda: en elak person som får en andra chans och lär sig julens sanna innebörd lagom till eftertexterna börjar rulla.

Startskottet är O'Malleys senaste uppdrag som ovetandes resulterar i att självaste Tomten (J.K. Simmons) blir kidnappad från sin bas på Nordpolen. Dan före dopparedagen, dessutom. Nu är det upp till Sankt Nikolaus egen Secret Service-chef, Callum Drift (Dwayne Johnson), att ta reda på vad som hänt med O’Malleys motvilliga hjälp.

”Red One” är finurligt konstruerad som en familjevänlig fantasy-variant på Hollywoodarketypen för stela actionthrillers, men istället för att handla om att hitta den amerikanska presidenten och rädda världen så handlar den om att hitta Tomten och rädda julen.

Filmens regissör är Jake Kasdan, mest känd för två ”Jumanji”-filmer från 2010-talet vilket inte är någon merit i min bok. Med ”Red One” håller han en konsekvent högre nivå och placerar upplevelsen någonstans mellan ”Polarexpressen” och ”Bad Santa” (minus all sex och alkoholism). Attityd och resultat påminner om andra underskattade actionkomedier som ”The Adam project” och ”Red notice”.

På ett roligt sätt blandar filmen högteknologi med mytologi. Här finns mordiska snögubbar, getmonstret Krampus (Kristofer Hivju maskerad intill oigenkännlighet) och filmens antagonist: den elaka häxan Gryla (Kiernan Shipka) som i ett uppenbart brott mot GDPR kommit över tomtens ”stygglista” och vill straffa alla som någonsin gjort något dumt.

Alltsammans är förstås urbota förutsägbart men samtidigt en lättsam högtidsstund för alla med barnasinnet i behåll och förväntningarna i schack. På filmens ”stygglista”: den är för lång, datoreffekterna känns urvattnade och många scener går på autopilot. Kanske borde det räcka för att inte dela ut ett så snällt betyg, men vad sjutton, det är ju ändå jul.