Glädje och svärta när Avantgardet släpper nytt
Avantgardet – Smile and wave
Genre: Pop/rock.
Bolag: Avantgardet.
Bästa låten: Dissonansen.
Som många andra band så längtar Avantgardet efter konserterna, efter publiken. Tanken på att fansen satt hemma och kände likadant fick Nybrobördiga frontfiguren Rasmus Arvidsson att agera. Resultatet är upplyftande, gladrockiga “Smile and wave” som handlar om att må skit, men också om att lita på att det blir bättre, både i år och i livet. Arvidsson är en hyllad musikskapare som gärna med svärta granskar sin samtid, så även nu.
Det vänds på varje gatsten för att visa den skitiga baksidan, vilka det är vi faktiskt trampar på. På titelspåret skriver han till en trallvänlig melodi, om att låtsas som att allt är bra, när man egentligen är på botten.
Men här ryms också hopp och glimten i ögat. Som i fina “Micke och Maria”, en hyllning till två av bandets fans. Hyllas gör också krogarna och spelställena de besökt. Och bäst är det kanske där tempot skruvas ner, på den något avskalade "Dissonansen”, där musik och kärleken står i centrum.
Musikaliskt kör Avantgardet i väl inkörda hjulspår. Deras dansanta, härligt brötiga poppunk som jag personligen är så svag för, är lika enkel att känna igen som Rasmus Arvidssons hårda r. Däremot är det något mer välputsat än tidigare, mer bestämt och tydligt. “Smile and wave” är en upplyftande upplevelse, även om jag stundtals tycker mig hört melodierna på någon av deras tidigare album. Kanske är det dags att lämna de upptrampade stigarna och testa något helt nytt?
