Bege dig omedelbart till närmsta biograf för att uppleva ”Gladiator II”
Gladiator II
Visas på bio.
Regi: Ridley Scott.
I rollerna: Pedro Pascal, Paul Mescal med flera.
Ridley Scotts storslagna ”svärd och sandal”-epos ”Gladiator” (2000) åtnjuter den nobla statusen som modern Hollywoodklassiker. Den nu 86-årige Scott har å sin sida klassats som mästerregissör ända sedan ”Alien” (1979) och ”Blade runner” (1982). De senaste åren har hans verk däremot hållit varierande kvalitet. Inte så betryggande när uppdraget är att ro i hamn en av tidernas dyraste och mest efterlängtade uppföljare.
Låt oss därför börja med det enkla svaret på den mest angelägna frågan: ja, Scott levererar. Älskar du första filmen kommer du älska ”Gladiator II” som innehåller allt du kan förvänta dig, plus lite till. Mäktiga slag, svärdfäktande, muskler, blod, hämnd, dueller. Och människoätande hajar. Inne på Colosseum. Oh yes.
Äventyret inleds med en hejdundrande batalj. På uppdrag av Roms tyranniska (och gravt överspelade) kejsare anfaller imperiets armada, under ledning av general Acacius (Pedro Pascal), den sista fria staten i närområdet Africa Nova.
En av dess försvarare är Lucius (Paul Mescal, som axlar rollen med bufflig charm) vars hustru dödas. Själv säljs han som gladiator till maktspelaren Macrinus (Denzel Washington i filmens mest karismatiska roll). Så börjar den mödosamma vägen till Rom för att hämnas, i en story med stark déja vù-känsla och vissa uppgraderingar. En ”Gladiator 2.0”.
Jämfört med originalet känns uppföljaren mer invecklad men efter hand framträder ett mönster där de maktgalna intrigerna blir en karikerande spegling av vår tids politiska slagfält. Här materialiseras en fråga som ekar in i evigheten: vad är makten värd om riket består av orättvisor, kaos och död?
När dessa pusselbitar faller på plats växer filmen till något större än simpel upprepning av den första filmen och det ganska tjatiga hyllandet av ”styrka och heder” med brutalt våld och gammalmodiga ideal.
Den primitiva underhållningsaspekten är samtidigt en oumbärlig del av filmen som grandiost, folkligt spektakel. Tankarna går till det romerska uttrycket ”bröd och skådespel”. Byt ut bröd mot popcorn och bege dig till närmsta biograf för att uppleva ”Gladiator II”, för hur man än vrider och vänder så är skådespelet den bjuder på inget mindre än magnifikt.
