Vad hade hänt om paret blivit kära i andra än varandra?
Mordet i Norra Förlösa berör och väcker uppmärksamhet. Det har alla de ingredienser som gör en hemsk historia ännu hemskare. Kärlek, pengar, grannfejd, lögner, list, förfalskade dokument och ond bråd död.
Det är ingen påhittad historia, något som kan ses på TV. Allt har hänt på riktigt och då det hänt finns det drabbade vars liv skulle ha sett annorlunda ut om det som hänt aldrig hände.
Jag är en av dem som följt rättegången i Kalmar tingsrätt från dag ett. Från en stol bakom paret har jag försökt förstå det jag fått höra.
Hur går det, blir de fällda, undrar folk. Mycket talar för det, brukar jag svara utan att vara allt för säker. Men för vad är en annan fråga.
Allt eftersom dagarna gått har det stått allt mer klart att den här rättegången inte bara gäller ett mord. Det är en tragedi med konsekvenser.
Och tänk, allt skulle ha kunnat ha varit så annorlunda.
Tänk om den unge mannen och kvinnan blivit kära i några andra än varandra. Då hade nog inte det som hände hänt.
Varje dag har den 26-åriga kvinnan suttit näst intill orörlig bredvid sin advokat. Hon ser liten och späd ut. Mördare, hon?
Ett otal vittnen har fått frågor om hur de upplevt henne som person. Det märkliga är att ingen riktigt vet. Hon tycks alltid ha befunnit sig i bakgrunden av de män hon levt med. Tyst, Lite blyg. Intresserad av hästar. Inte rädd för att hugga i och köra skogsmaskin.
En av få gånger hon har vänt på huvudet och tittat åt sidan var när en vän från barndomen just vittnat. En liten stund innan hade hon fått höra vilken underbar kamrat hon varit. Någon att lita på och som gick att anförtro sig till.
Kanske hon då, i det ögonblick de såg på varandra, tänkte på livet i en annan tid. Ett liv långt från poliser, åklagare, mord och ett rum med galler.
Mannen, tre år yngre och pappa till deras barn, är hennes raka motsats. Om honom är det inte många som haft något gott att säga. Han utmålas som en person som ofta ljuger, överdriver och är jobbig att ha och göra med. Och snäll mot djur ska han inte vara heller. Dessutom tycks hans framfart med bilen på vägarna kring Norra Förlösa satt mer eller mindre skräck i bygden.
Hans stora intresse är och har sedan barnsben varit jordbruk. Ett ämne som han ofta pratade om, liksom maskiner som han hade och ville ha. Målet var att någon gång, helst snart, ta över gården hemmavid och driva den enligt eget huvud.
Vid tidpunkten för mordet var han 20 år. Kan verkligen en så ung människa vara kapabel till inblandning i ett så utstuderat brott? Ja, han har ju själv gjort vissa medgivanden. Men det är något som han åtminstone utåt tycks ta ganska lätt på.
Tack vare mordet fick de åtalade varandra på riktigt. Och snart blev det också en liten son. Lyckan blev dock inte långvarig. Redan under förra året började förhållande knaka. Känslorna svalnade. Misstankar om känslor för andra smög sig på.
Sedan Göran Lundblad återfanns har de definitivt skilts åt.
Två unga människors liv är och kommer inte att bli vad de en gång var. Liksom för många andra.
I Norra Förlösa lär mordet att leva vidare länge. Människor kommer prata, ha teorier och ständigt bli påminda om det som hänt.
Minnena lär säkert heller aldrig suddas ut för Göran Lundblads 20-åriga dotter, som tillsammans med sin halvsyster allvarliga och koncentrerade lyssnat sig genom de många rättegångsdagarna. Hon har suttit där som en påminnelse om att ett mord inte bara är något mellan offer och gärningsmän utan också sorg, förtvivlan och saknad.
Tänk om två unga människor blivit kära på varsitt håll och förblivit grannar i byn...