Taxebråket: VA-abonnenter förskottsbetalar 80 miljoner kronor för Kalmarsundsverket
Som Barometern tidigare har rapporterat om försvarar kommunalråd Johan Persson (S), tidigare ordförande i Svenskt Vatten, de stora taxehöjningarna som gjorts för vatten- och avlopp de senaste åren och framöver. Att Växjöborna inte bara betalar mindre, utan har krympande fakturor, har sin förklaring i att Kalmar ligger i framkant investeringsmässigt. Men att det inte går att buffra pengar inför en investering, är en sanning med modifikation. Det har gjorts i Karlshamn och det har också skett i Kalmar. 80 miljoner kronor har tagits ut på VA-räkningarna i förväg.
– Det är mycket stora begränsningar för detta i lagstiftningen. Vi har maxat detta i Kalmar och kunde då buffra 80 miljoner för Kalmarsundsverket, en investering på 2,4 miljarder. Det motsvarar cirka 3 procent. Därtill kommer alla andra investeringar som inte går att buffra för, säger Johan Persson.
Kalmar Vattens vd Thomas Bergfelt förklarar att det endast är helt nya investeringar som går att fondera för. I Kalmarsundsverkets fall är det en del ny teknologi som kunnat klassas som den typ av investering som enligt lag går att samla ihop pengar till i förväg. Fonden ligger på cirka 80 miljoner kronor som kommer att användas till avskrivningar framåt då projektet aktiveras 2027.
– Men de stora kostnaderna finns i steg för rening som finns redan i dag. Alla gamla bassänger rivs till exempel och ersätts med nya. Det vi till viss del har kunnat fondera för är polersteg, membranteknik, som gör att vi får EU-klassat A-vatten, säger Thomas Bergfelt.
Investeringsbeslutet för kretsloppsverket ligger på 2,085 miljarder kronor, berättar han. Att fondera den typen av summa är inte möjligt för Kalmars VA-abonnenter.
– Det går inte. Det är bara att glömma. Regelverket bygger på att vi vid årets slut går med plus minus noll. Någonstans finns ett feltänk kring vad det är för typ av verksamhet som vi bedriver. Till slut måste man bygga nytt och investera. Det är inte kostnadseffektivt att lappa och laga längre och då slår det hårt på taxan.
Bland annat Jonas Hellberg på Fastighetsägarna menar att ni på Kalmar Vatten inte är tillräckligt transparenta med vart pengarna går. Hur informerar ni era kunder?
– Vi har svårt att tränga igenom bruset. Pengarna går till att eliminera riskerna i Kalmars VA-system. Vi har infört kundbrev som skickas till alla i kollektivet. Men alla läser inte. Sedan har vi information på vår hemsida och sociala medier. Vi har en dialog med Fastighetsägarna och kommer ses igen inom kort. Vi informerar även på andra nätverksträffar.
Johan Persson vill gärna puffa för att Kalmar ligger långt fram när det gäller att förnya inte bara reningsverket utan även ledningar. Den genomsnittliga förnyelsetakten i Kalmar åren 2018 till 2023 har räknats om till 118 år. I Växjö är den 523 år och i Karlskrona 964 år. Kalmar kommun ligger också i framkant när det gäller anslutningsgrad till kommunalt VA. Startskottet blev översvämningarna sommaren 2003.
– Då och då gör kommuner ett ryck något år när de har åkt på en översvämning eller dylikt. Men nyckeln är uthållighet år ut och år in. Kalmar började prioritera detta efter de stora översvämningarna som bland annat drabbade Scandic.
I Karlshamn har invånarna sedan 2018 betalat ett överpris för vatten, 44 miljoner kronor, som lagts i en fond för ett nytt vattenverk. Blekinge läns tidning rapporterar att politikerna där planerar att pausa bygget i åtta år. En konsekvens kan bli att Karlshamn Energi och Vatten måste betalar tillbaka de insamlade pengarna till kommuninvånarna.
Så säger lagen om vattentjänster
Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen.
Medel får avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar, om:
1. det finns en fastställd investeringsplan,
2. avsättningen avser en bestämd åtgärd,
3. åtgärden och de beräknade kostnaderna för den redovisas i planen,
4. det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, och
5. planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek.
Källa: Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster