Han hann aldrig slutföra sitt uppdrag, men det mesta talar för att han var på väg att utföra en mordbeställning. Helt enkelt att han hade anlitats som torped för att döda någon i Norrlidengänget.

Tillvägagångssättet för flera skjutningar i Kalmar, men även mordförberedelser som har stoppats, under det senaste året är detsamma som för beställningsmorden inom den organiserade brottsligheten i Sveriges storstäder.

Just användandet av inhyrda mördare, så kallade torpeder, som egentligen inte har något med själva konflikten eller det tilltänkta offret att göra har blivit allt vanligare. Ofta handlar det om pojkar i yngre tonåren som hyrs in som så kallade utförare/skyttar.

– Det är ett fenomen som man ser nationellt och naturligtvis mer i storstäderna eftersom det är fler konflikter och skjutningar där. Men tillvägagångssätt och mönster – är detsamma, säger Johan Henningsson, åklagare i Kalmar, och fortsätter:

– Det har hänt ett flertal gånger i Kalmar med det här tillvägagångssättet.

Under det senaste året har alltså flera misstänkta torpeder gripits i Kalmar och utförandet följer nästan en mall som man också ser i andra delar av landet:

– Det finns en uppdragsgivare, en beställare, och så finns det ofta någon form av agent som har ett antal utförare i sitt stall. Uppdragsgivaren tar kontakt med agenten, de kanske känner varandra eller får man kontakt på annat vis. Uppdragsgivaren beställer att någon ska skjutas, man bestämmer ett pris och sen är det nästan alltid en utomstående skytt. Så den skytt som kommer till Kalmar, som exempel, är en person som inte har något med konflikten att göra. Personen har kanske aldrig varit i Kalmar tidigare, säger Johan Henningsson och fortsätter:

– Skytten kommer hit och får hjälp med logistiken i Kalmar. Det tillhandahålls skjutvapen, telefon, transportmedel och en lägenhet att ”trycka” i. Skytten blir anvisad vart han ska ta vägen, vem som ska skjutas och får hjälp under genomförandet. Sedan genomförs skjutningen och efter det lämnar skytten stan.

Vad gör skytten efter skjutningen?

– Det varierar, men om vi tar skjutningen vid Coop i Norrliden så åkte skytten hem dagen efter. Oftast stannar man nog kvar en dag eller två för att trycka, som det kallas, tills det lugnat ner sig. Då har man en så kallad trycklägenhet som inte är kopplad till någon utan där kan skytten vara relativt trygg. Det kan vara en lånad lägenhet som man använder.

Ofta finns det också en eller flera personer som agerar ”goare” vid skjutningen.

– Det kan vara den som berättar var offret befinner sig och vem skytten ska skjuta, men det kan också vara den som lurar fram offret till en plats. Till exempel hör av sig och vill köpa narkotika, men sedan väntar i stället gärningsmannen där, säger Henningsson.

I polisens underrättelserapport om Encrochat (där polisen fick tillgång till en stor mängd krypterade meddelanden som grovt kriminella skickade till varandra) skriver polisen att det ofta finns mellanhänder så att anstiftaren/uppdragsgivaren inte behöver ha direktkontakt med utföraren/skytten. Syftet med det, menar man i rapporten, är att skapa distans mellan uppdragsgivare och skytt och därmed minska risken för att åka fast. Det försvårar polisens möjligheter att hitta bevis mot och få de personer som är anstiftare åtalade och dömda.

Enligt Johan Henningsson blir det samtidigt svårare att få fast skyttarna.

– Om de lyckas utföra uppdraget som det är tänkt så blir det bara som ett spöke som kommer och åker igen. Ingen vet inte vem det är och det finns ingen koppling. I de fall där man åkt dit har man oftast begått ett misstag eller haft otur, säger han.

Uppdragsgivaren, eller beställaren, kan liknas vid en projektledare som tillsammans med ett antal medhjälpare samlar in information och vidtar praktiska åtgärder för att underlätta genomförandet av brottet, skriver polisen i Encrochat-rapporten. Det varierar hur aktiv uppdragsgivaren är i själva planeringen, ibland är hen väldigt aktiv, men det finns exempel på kriminella konstellationer som erbjuder helhetslösningar. Det vill säga – de åtar sig ett mordkontrakt, gör förberedelserna och utför brottet.

– Om man tittar på skjutningen vid Coop – där de som är häktade för anstiftan är från Stockholm. De har haft sina kontakter med skyttar i Stockholmsområdet och sedan kan man misstänka att man har fått hjälp med logistiken på plats i Kalmar. Det är sannolikt så att den eller de som ligger bakom alltihop och som har beställt de här morden har kopplingar till eller intressen i Kalmar och har kontakter i Kalmar. Så den eller de personerna kan se till att de som kommer hit för att utföra morden får den hjälp som de behöver, säger Johan Henningsson.

De inhyrda skyttarna har blivit allt yngre och under förra året var det flera 15-åringar som häktades som misstänkta för mord och mordförsök i Stockholm, Malmö men även i Kalmar. En 15-årig pojke från Stockholm häktades strax före jul som misstänkt för skjutningen utanför Coop i Norrliden.

– Att man nästan inte riskerar någonting när det gäller straff tror jag är en väldigt viktig orsak till att man anlitar så unga. Sedan kostar det säkert mindre att hyra in en 13-åring, än någon som är äldre. Sedan kan unga göra det för att få status och ta sig uppåt i hierarkin. Det finns ju uttrycket ”att brösta en fyra för att bli en 100-gubbe”. Att du tar ett mord och får sluten ungdomsvård i fyra år och så har du fått din status, säger Henningsson.

Vad vet man om rekryteringen av barnen som hyrs in som skyttar?

– De två tonåringarna, som sitter häktade för anstiftan till Coopskjutningen, var båda omhändertagna med LVU och kunde inom ramen för det omhändertagandet fortsätta begå brott. Det är helt vansinnigt, säger Henningsson och fortsätter:

– Inom polisen har man konstaterat att det är påfallande många av de unga skyttarna som har varit omhändertagna på sis-hem. Man kan se att det är en gemensam nämnare.

Tanken med sis-hem är ofta att den unga ska skyddas från kriminella miljöer?

– Ja, och det gör de ju inte. Det är uppenbart. Det är snarare så att de exponeras ännu mer när de hamnar i de här miljöerna. Sis-hemmen blir en plantskola i stället.

Ökar risken för allmänheten att hamna i skottlinjen när skyttarna blir allt yngre?

– Alltihop präglas av en väldigt stor hänsynslöshet. Man skiter fullständigt i vad som händer runt omkring, man bryr sig inte om det. Uppdraget är att skjuta den här personen och skulle det vara någon annan där så – jaha. Jag vet inte om hänsynslösheten beror på att skyttarna är yngre, eller om det bara är så generellt.

Vad kostar ett mord?

– Vi pratar 100 000 kronor och uppåt. För den som utför det är det naturligtvis stora pengar om du är 13–14 år och får 100 000 kronor, men för ett människoliv är det inte mycket pengar. Om man nu kan prissätta det över huvud taget.

Polisrapporten beskriver också hur de ursprungliga motiven till konflikter ofta är mer eller mindre bortglömda. Och att det i stället i stor utsträckning blivit våldsspiraler där det som driver på våldet snarare är hämnd- och vedergällningsmotiv.

– Mycket i den här miljön handlar just om status, varumärke och image. Och det är jätteviktigt. Det är också det som gör att de skjuter ihjäl varandra för till synes helt vansinniga grejer, för att någon har kränkt en annan och varit kaxig. I deras värld är det så viktigt. Har du ett varumärke och renommé så kan du få tillgång till andra möjligheter att köpa narkotika, du kan få köpa större partier, du kan få köpa på krita och hur skruvat det än är så är det här en näringsverksamhet där drivkraften är att tjäna pengar. Narkotikabrottsligheten är det som styr skjutningsvågen vi har i Sverige.

Vad kan stoppa våldsspiralen i Kalmar?

– Att gripa och lagföra de som ligger bakom det hela. Det tror jag är det enda, säger Johan Henningsson, åklagare och förundersökningsledare för bland annat skjutningen vid Coop och två andra utredningar med misstänkta torpeder.