– En källarmoské är ju i grund och botten bara en källarlokal. Den är inte anpassad för de behov som finns. Vi pratar om 100-150 kvadratmeter där många inte kan vara inne samtidigt på grund av brandsäkerhetsregler och liknande. Det här är ju en frustration för många, varför befinner vi oss där år efter år efter år? År efter år har det funnits det här problemet som nu behöver lösas.

Kan ni berätta lite mer om föreningen?

– Vi kom till genom ett ungdomsinitiativ och vi är fem unga personer som sitter i styrelsen. Den här föreningen, Det muslimska samfundet i Kalmar, representerar muslimerna i den här frågan. Det är inte så att de andra föreningarna är nedlagda, vi är rättare sagt en fristående förening som representerar ett antal föreningar i frågan om att bygga en moské i Kalmar. Det är också viktigt att veta att vi kommer fortsätta att vara en fristående förening som välkomnar alla muslimer och alla som är intresserade av att besöka vår verksamhet.

Föreningens verksamhetsledare och sekreterare Umar Irfaan menar att det är av största vikt att det byggs en ny moské i Kalmar.

– En moské är mer än bara en samlingsplats för muslimer, den har en djupt stark spirituell koppling till den muslimska tron. Men den spelar också en stor social roll i det muslimska samhället och i arbetet med att bygga broar mellan olika kulturella grupper av olika bakgrund.

Att moskén ska spela en stor social roll märks på ritningarna. Det finns planer på ett café, en park, en samlingslokal och ett torg precis i anslutning till moskén. Samfundet är också väldigt noga med att påpeka att det kommer vara öppet för alla, även de som inte är muslimer.

– Vi har redan nu börjat bygga upp en bra relation med Svenska kyrkan och andra trossamfund och det är jätteviktigt. Vi tror att det finns väldigt mycket vi kan samlas kring. Svenska kyrkan har ett jättefint arbete i sociala frågor och där kan vi hjälpas åt. Det finns mycket sociala problem runtomkring oss och det är egentligen grunden till vårt arbete. Det handlar inte om fyra väggar och ett tak, det handlar om att kunna vara med och lösa problem som många muslimer och många icke-muslimer ser runt omkring oss. Därför vill vi bygga en moské som kan lyfta dessa frågor och samverka. Det ska vara en plats att bygga broar mellan muslimer och icke-muslimer, säger Shadi Salame.

Tanken är att moskén ska byggas mellan Norrlidsvägen och Berga koloniområde där det i dag är ett grönområde. Att det ska byggas bort ett grönområde har också varit något som mötts av hårt politisk motstånd från SD och Kalmaralliansen som tycker att den politiska majoriteten bestående av S, V och C redan byggt bort för många sådana.

En annan som har varit orolig är pensionären Ulla Toll. Hon är på en promenad vid koloniområdet när hon stöter på Shadi Salame och Umar Irfaan. När hon får höra att mycket av grönskan kommer att vara kvar blir hon väldigt glad.

– Vad fint, jag ser gärna att det blir kvar mycket grönska. Men det ser jag ju att det är. Jag blir jätteglad, jag har tänkt att jag skulle skriva en insändare men det har inte blivit av. Jag har funderat väldigt mycket på det och jag vill ha de här stora ekarna kvar, säger Ulla Toll när hon får se planerna.

I planbeskrivningen så nämner även kommunen att de gamla ekarna är värdefulla.

Samfundet säger att de har hört kritiken om att ett grönområde försvinner om det byggs en moské där och har därför försökt bevara så mycket grönska som möjligt i sina planer.

– Vi har tagit till oss av diskussionen som har cirkulerat kring grönområden. Så i arbetet med detaljplanen har vi fokuserat väldigt mycket på det. Tanken är att det kommer vara jättemycket grönska kvar. Väldigt mycket fokus har varit på att bevara det gröna, tanken är att det ska bli som en oas där naturen blir en del av arkitekturen, säger Shadi Salame.

Ulla Toll bor i området och har tidigare varit diakon, hon tror att det inte ska vara några problem med en moské i Kalmar.

– Nu med Hamas och allting så är det väldigt viktigt att ni visar en annan sida. Jag har bott en del i Etiopien och där är kristna och muslimer väldigt sams och det fungerar utan några problem så jag hoppas att det blir så här också nu när ni ska bygga en moské här, säger hon till Shadi Salame och Umar Irfaan.

För att öka chanserna till att planerna ska bli godkända och för att inte stöta sig med sina potentiella grannar kommer moskén inte att ha ett böneutrop. Marken reserverades först för en moské på 450 kvadratmeter med en samlingslokal på 300 kvadratmeter, bygget ser dock ut att kunna bli större än så.

– Våra planer är fortfarande att bygga en moské med samlingslokaler på cirka 750-800 kvadratmeter men till detta tillkommer teknikrum, förråd, kontor, och extra våtutrymmen för att uppfylla kraven. Detta gör att vi behöver ta höjd för att byggnaden kommer bli lite större, runt 900-1000 kvadratmeter.

Vad kommer ske i aktivitetshuset?

– Det kommer att vara en hel del verksamheter där. Vi kommer ha ett mindre kafé i samma storlek som caféet i Birgittakyrkan. Vi kommer att ha hand om samordning av begravningar, vi kommer dessutom har sociala aktiviteter där vi kommer att kunna samordna med polisen, socialtjänsten och andra myndigheter. Det kommer finnas möjlighet för myndigheter att komma dit och för allmänheten att vara där och lyssna. Det kommer också vara ett ställe där ungdomar kan komma på kvällen oavsett etnisk eller religiös bakgrund och på så sätt kan vi hålla dom bort dom från dåligt umgänge, våld och droger.

När moskén ska stå färdig är fortfarande oklart men arbetet med detaljplanen pågår för fullt. Planutskottet beslutade nyligen att det för närvarande är en av de tio särskilt prioriterade detaljplanerna som samhällsbyggnadskontoret ska arbeta med. På samhällsbyggnadsnämnden nästa vecka kommer nämnden att behandla ett samrådsförslag av detaljplanen. Om det antas kommer förslaget att gå ut på samråd senare i höst.

Vad händer framöver för er?

– Nu väntar vi på ett samrådsbeslut och sen på ett samråd och så hoppas vi på att vi får ett antagande inom ett år.

När hoppas ni att det här är färdigbyggt?

– Det är svårt att säga, vi hade hoppats på mer av en dialog med de som är motståndare till detta, för då hade vi kunnat prata om det som stör dem och kanske kunnat löst det istället för att det skulle bli namninsamlingar eller något överklagande i framtiden.

Skulle det under samrådet inte stöta på något större motstånd så skulle ett antagande av detaljplanen kunna komma i andra kvartalet av 2024.

Det finns som sagt ett stort motstånd mot planerna. Sverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med sin inställning, de gick så långt att de startade en namninsamling mot moskébygget som dock inte lyckades nå upp i antalet namnunderskrifter som krävdes för en folkomröstning kring bygget. Nyligen startade även partiet Framtid Kalmar upp en ny namninsamling.

– SD påstår att det är rätt många som skrev på, men de har inte kommit ut och visat upp namninsamlingen så det är lite svårt att tro på det. Jag tror motståndet bygger på mycket felaktig information och en politisk agenda, det är ingen konstruktiv kritik bakom, förutom det med grönområdena och det har vi tagit hänsyn till, säger Umar Irfaan.

Något som samfundet menar uppfattats felaktigt är var moskén faktiskt ska ligga. De tar själva upp ett klipp på youtubekanalen Riks där Jonathan Sager (SD) berättar varför han inte tycker att moskén borde byggas och där det visas upp delar av Norrliden där det inte alls finns några planer på att en moské ska byggas.

– Det här är inte Norrliden, det är Berga. Det står det till och med i markreservationen att det här är Berga 10:19, utbrister Shadi Salame när han går runt i området där det finns planer på att bygga Kalmars nya moské.

Det står dock Norrliden inom parentes efter Berga 10:19 i den 10 000 kvadratmeter stora markreservationen.

Sverigedemokraternas Jonathan Sager är en av de mest högljudda kritikerna till att det ska byggas en ny moské i Kalmar. Han har medverkat i flera artiklar och nyhetsinslag och har även blivit viral när han i en intervju med SVT nyheter Småland sa att moskén planerades att bli 10 000 hektar stor.

– Att han sa så var fantastiskt för oss, han gav oss enormt mycket gratisreklam. Vi blev uppmärksammade i varenda lokaltidning och i riksmedia på bästa sändningstid. Vi hade inte kunnat betala för bättre reklam för alla blev medvetna om moskébygget i Kalmar. Efter det så bara regnade det in pengar, säger Umar Irfaan med ett leende.

Det är många som har undrat hur det hela ska finansieras. I dagsläget finns det 10,5 miljoner kronor på bankkontot som samfundet visar upp, till skillnad vad som tidigare har rapporterats av andra medier är man inte helt uppe i sin målsiffra berättar de. Men man tar för närvarande en paus från att aktivt samla in pengar.

– Vi har fått in pengar på en mängd olika sätt. Det har varit genom insamlingar genom crowdfunding på sociala medier, medlemsavgifter och genom olika event i Sverige som vi har haft för att samla in pengar. En stor del är att kampanja via Tiktok och även andra sociala medier. Där har vi byggt upp en organisation som kan det här. Det har andra moskéer i Sverige egentligen tagit efter från oss, det är lite som copy paste. Vi når ut till väldigt många människor på det sättet och det är väldigt effektivt. Men det är väldigt viktigt att poängtera att de här pengarna till 99,9 procent kommer från Sverige, säger Shadi Salame.

Hur kan ni veta det om det är via sociala medier som ni marknadsför er, då kommer det ju även marknadsföring utanför Sverige?

– Pengarna kommer in via swish och då kan vi se att det är svenska nummer som pengarna kommer ifrån. Sen har vi en ekonomigrupp som verkligen tittar på detaljerna för vi vill inte att det ska bli några konstigheter. Sen finns det lagar som säger att över en viss gräns så ska du behöva granska det, men nu pratar vi om hundralappar från jättemycket folk.

Det muslimska trossamfundet i Kalmar har fått donationer från medlemmar på 10 000 kronor, den högsta donationen är på 16 000 kronor. Det finns i nuläget inget avtal för markköp. Det tillsammans med den ekonomiska situationen i världen gör att det finns en stor osäkerhet kring vad den slutliga moskén och tillhörande mark kommer att kosta, men det är inte det muslimska trossamfundet i Kalmar oroliga över.

– Kommunen ska ha hit en extern värderare så att det inte blir några diskussioner. Tyvärr går det en massa med rykten som inte är sanna, till exempel som att vi ska få marken gratis och så vidare. Det är skitsnack, det funkar inte så i kommunal verksamhet. Vi har varit väldigt tydliga med kommunen att vi vill ha en extern värderare, det är det mest rättvisa.

Ni har samlat in mycket pengar men är ni oroliga att det inte ska räcka till?

– Nej, nej, det är vi inte. Vi har inte ens satt första stenen i marken och vi har ändå lyckats samla in väldigt mycket och det är bara på ett halvår liksom. Nu har vi pausat insamlingen för att vi väntar på markköpet. Vi är chockade över hur snabbt det gick att samla in pengar så då fick vi pausa lite och nu räknar vi på hur mycket vi behöver egentligen, avslutar Shadi Salame.