Professorn i chatten: ”De flesta kommer att få mildare sjukdom”
Intresset för att chatta med virusprofessor Jonas Waldenström var stort på lördagsförmiddagen. Drygt 50 personer ställde frågor till professorn, som bara inte hann med att svara allt.
Det generella rådet till de som funderade på smittspridning handlade om att just nu minimera antalet kontakter med andra människor.
”Vi är på väg in i en period när man förväntar sig spridning i samhället i Sverige, det vill säga att smittspridningen kommer att pågå lite varstans. Så var observant på symptom och minska dina kontakter”, skrev Jonas Waldenström bland annat.
LNU-professorn
Namn: Jonas Waldenström
Titel: Professor på institutionen för biologi och miljö på Linnéuniversitetet
Gör: Forskar i sjukdomsekologi. Studerar fågelburna sjukdomar. Har studerat influensavirus under lång tid.
Hur allvarligt är det att hålla på med dans, som bugg och fox? undrade signaturen Pelle.
”Man kanske ska dansa hemma med sin partner ett tag, och vänta med att gå ut och dansa på lokal”, svarade professorn.
Signaturen Peter frågade om vissa yrkesgrupper var särskilt utsatta.
”I ett större perspektiv kan man nog förvänta sig att en stor del av befolkningen kommer att smittas, och de flesta med mildare sjukdom”, svarade Jonas Waldenström.
Några frågor handlade om framtiden. Hur länge får vi dras med detta virus? undrade signaturen Hasse. Svaret blev att det finns flera möjliga scenarier.
”Har vi tur så försvinner det efter en säsong, när antalet som har haft infektionen gör att andel personer som kan smittas går ner. Och att det av någon anledning har svårare att spridas under exempelvis sommarhalvåret. Och att vi varit lyckosamma i att förhindra nya infektioner genom alla åtgärder vi tar.”
Här saknas innehåll
Men viruset kan också komma tillbaka.
”Det skulle också kunna bli så att viruset blir kvar och blir en säsongssjukdom ungefär som influensa är, och att det evolverar till att bli mindre dödligt.”
Flera frågor handlade om riskgrupper – bland annat om ålder.
”I dagsläget får vi förlita oss på data från Kina. Där ökar dödligheten i gruppen 60+, och blir än högre i grupperna 70+ och 80+. Man ska dock komma ihåg att det finns osäkerhet i både täljaren och nämnaren när man räknar på sådant här och att dessutom beror på vilken vård som är tillgänglig. Men det helt klart så att ju äldre man är desto större är risken för allvarlig sjukdom”, svarade Jonas Waldenström.
Samhällets åtgärder mot smittan är en ständig avvägning, förklarade professorn. Att stänga ner samhällsservice får andra allvarliga konsekvenser.
”Det där är ett dilemma: gör för lite och du får kritik, gör för mycket och du får kritik.”
Men att begränsa smittan är viktigt.
”Idag tycker jag att det är befogat att göra allt man kan för att minska smittspridningen. Om färre blir sjuka samtidigt minskar anstormningen till vården och vi kan bättre klara att skydda de som är mest känsliga för sjukdomen.”
Utdrag ur chatten
Tina: Ska man åka till akuten om man mår dåligt om man har symtom som feber och/eller hosta?
Jonas Waldenströms svar: Nej det ska man inte! Om man har milda symptom stannar man hemma. Kontakt med sjukvården genom 1177 är det bästa. Om alla med symptom kommer till vårdcentraler eller akuten riskerar man att smitta många andra personer.
Leif Nyström: Är det farligare för äldre friska att smittas och i så fall varför?
Svar: Ja, data från Kina och andra länder med många fall visar tydligt att faran ökar med stigande ålder. Det är framför allt de äldsta i samhället som detta är riktigt farligt för. Dödligheten för 70+ och 80+ är mycket högre än för yngre människor.
Och varför? Vårt immunförsvar blir sämre med åren och antalet underliggande sjukdomstillstånd högre, vilket gör att vi blir sämre rustade att tackla en svår sjukdom på äldre dar.
Marie L: När börjar en Covid19-Smittad smitta andra och hur länge smittar man.
Svar: Alla sjukdomar har en inkubationstid från det att man smittats till dess att man börjar få symptom. Normalt sett smittar de flesta sjukdomar inte särskilt mycket innan man får symptom.
Vad gäller COVID-19 så vet man inte säkert ännu. En del menar att det bara smittar från de med symptom, medan andra tror att även symptomfria ibland ändå kan smitta. Hur stor den smittspridningen är vet jag inte.
Kjell: Varför denna "hysteri" om coronaviruset, jämfört med SARS och MERS? När SARS och MERS härjade stängde inte världen ner, varför nu?
Svar: ”SARS och MERS är besläktade med det virus som nu cirkulerar bland människor. Båda dessa orsakade kraftig sjukdom med hög dödlighet. SARS fall ungefär 10% och MERS ännu högre.
Man kan säga att SARS är en av anledningar till att man tar det här nya Corona-viruset på stort allvar. SARS hade en snabb spridning och hög dödlighet och förutom utbrott i Asien blev det också smittspridning till exempelvis Kanada. Det funkade dock bra med att skilja sjuka från friska då det viruset inte spreds från personer utan symptom.
Även om COVID-19 inte verkar vara fullt så dödligt som de andra två Corona-virusen är det fortfarande en riktigt smittsam sjukdom med hög dödlighet i vissa grupper.”
Leif Olsson: Varför reagerar övriga EU och världen annorlunda än Sverige? Är vi som vanligt bäst?
Svar: Just nu är det slående hur olika länder reagerar på olika sätt, inte minst om man jämför med exempelvis Danmark. Det är dock så att Sverige inte är ensam om sitt sätt att göra saker, utan det är fler länder som gör samma bedömningar.
Folkhälsomyndigheten är de som har mest data om situationen i Sverige och deras beslut är underbyggda. Men de baseras på situationen just nu. När den ändras kommer vi nog få se andra beslut.
Det är också ett väldigt starkt tryck från allmänheten och politiken om starkare åtgärder.
Limp: Är inte nyckeln tester? Varför satsar man inte på det isf? Sydkorea genomför 20000/dag och isolerar sjuka
Svar: Ju mer man provtar och testar desto bättre kunskap får man ju om hur viruset cirkulerar i samhället. Det är dock ganska arbetsintensivt att processa många prover och svaren kan ta tid om man får många i systemet.
Olika länder har gjort olika. Just Sydkorea har provtagit väldigt många - någonstans 20 tusen per dag - och kunnat använda detta till att identifiera vilka som är sjuka och då också fått dessa i hemkarantän. Andra länder som USA har provtagit relativt få och har därmed dålig koll på var i landet smitta sker.
Personligen tycker jag att det är bra med stor provtagning, dock vet jag inte hur situationen ser ut vad gäller kapaciteten på sjukhusen för detta i Sverige. Det ska också vägas mot andra åtgärder inom vården.
Ingela: Hur ska man tänka kring folksamlingar? Finns många mindre event som lockar mycket folk, som biografer, loppmarknader och affärer. Ska man undvika allt detta?
Svar: Så här tänker jag: Om man vill minska smittspridningen i samhället så är det bästa att minska antalet kontakter vi har med varandra. Det är därför de som har möjlighet kan öka tiden arbetandes hemma, exempelvis. Att undvika folksamlingar är också ett sätt att minska kontakterna. Men var gränsen går för hur stor folksamling och när är inte lätt att säga. Just nu säger Folkhälsomyndigheten 500 personer, men det kan komma att ändras.
Johan P: Varför införs så drastiska åtgärder i samhället globalt och sån panik? Detta skedde ju inte under svininfluensan?
Svar: Det är en helt ny sjukdom för mänskligheten, vilket gör att många riskerar att drabbas. Samma sak var det med svininfluensan när det begav sig. För svininfluensan befarade man att den skulle ha en högre dödlighet än vanlig säsongsinfluensa, men som tur var var den mildare. Den fick dock global spridning och gav upphov till relativt stora problem. Men just för att den inte blev så farlig som befarat upplevde folk senare att man tagit i för mycket. Så det där är ett dilemma: gör för lite och du får kritik, gör för mycket och du får kritik.
Idag tycker jag att det är befogat att göra allt man kan för att minska smittspridningen. Om färre blir sjuka samtidigt minskar anstormningen till vården och vi kan bättre klara att skydda de som är mest känsliga för sjukdomen.
