Perssons förklaring till rusande VA-taxor: ”Kalmar ligger före”
Nu ger sig kommunalråd Johan Persson in i diskussionen om Kalmars chockhöjda VA-räkningar. Som Barometern berättat tidigare håller inte Kalmar Vattens kalkyl, som spådde en fördubbling av kostnaden mellan 2022 och 2030. Det blir mer. För i alla fall vissa har det redan hänt. Hur mycket mer ska kommunstyrelsens arbetsutskott få presenterat för sig om några veckor.
– Kommunfullmäktige tar taxorna på decembermötet. Det är inte så att vi lättvindigt tittar och bara bifaller, säger Johan Persson.
Fastighetsägarna har protesterat mot de nya räkningsnivåerna i Kalmar och pekat på att det också skiljer mycket mellan kommuner – något som på sikt kan minska viljan att investera i de dyraste kommunerna. Att vattenräkningarna skenar i Kalmar men blivit mindre i Växjö beror på att Kalmar ligger före i investeringstakten, förklarar Johan Persson.
– Hela det svenska vattenkollektivet står inför enorma investeringar. Inte minst på grund av ny EU-lagstiftning. Många reningsverk byggdes på 70-talet och är slut nu. Kalmar är några år framför andra kommuner med Kalmarsundsverket. Men Vattentjänstlagen säger att VA-kollektivet ska gå runt på det enskilda året. Det är därför det kan bli minustaxa i Växjö och jättehöjningar i Kalmar.
Han menar att det hade varit mycket bättre om VA-bolagen hade kunnat buffra pengar inför en kommande investering och bygga upp ett investeringskapital över tid.
– Jag har lyft frågan både med den sittande regeringen och den förra men jag upplever att de inte förstår vad jag säger. Man borde ändra hela vattentjänstlagen. Nu blir det gungor och karuseller de enskilda åren och det är ett stort bekymmer.
”Vi måste ha höjningar nu men om det inte sker något oförutsett så kommer vi att vara över puckeln efter 2030. Då har de andra kvar sin resa.”Johan Persson (S)
Att bilda ett gemensamt förbund likt Kretslopp sydost är också det krångligt. Det skulle kunna gå att spara pengar på gemensamma inköp men samtidigt måste kommunerna hålla olika taxor.
– Det stimulerar inte till samverkan.
På 1970-talet när de moderna reningsverken byggdes upp, gick staten in med en del av investeringen, i samband med kommunsammanslagningarna.
– Nu har vi investeringsbehov för mellan 500 och 600 miljarder kronor och vi har inte hört från nationellt håll att man vill gå in med några pengar för VA. De har nog med försvaret och annan infrastruktur. Det har de sagt också. Men det här är en jätteutmaning för mindre kommuner. Kalmar ligger längst fram i landet nu.
Just att Kalmar ligger före andra kommuner menar han kommer att synas i kommande jämförelser, exempelvis i Nils Holgersson-rapporten. När andra kommuner måste chockhöja i samband med investeringar i nya reningsverk, är Kalmar över puckeln.
– Vi måste ha höjningar nu men om det inte sker något oförutsett så kommer vi att vara över puckeln efter 2030. Då har de andra kvar sin resa.
Johan Perssons teori kring varför en del fått räkningar med mycket högre procentsats på ökningen än vad som hittills kommunicerats, är att det tillkommit poster för dagvatten som KVAB tidigare inte tagit betalt för. Det är i sin tur en anpassning till krav om att alla kommuner senast 2023 ska ha en hållbar dagvattenhantering vid nybyggnation eller större förändringar av befintlig bebyggelse.
