Nu öppnas hemliga tornet

Solstrålarna letar sig in genom de 14 kanonluckorna och tecknar ljusa mönster på kalkstenväggarna. Den nästan fyra meter höga porten vid tornets fot står öppen mot havet. Slottschefen Mimmi Mannheimer blickar ut över Kalmarsund.

– Det här var ett renässansslott, men det var också ett militärt fäste. Det här var det yttersta försvaret, säger hon.

I taket på slottets södra kanontorn löper träbjälkar som ekrar och bär upp tornets låga, flacka tak. Ytterligare en träkonstruktion bär upp ett golv som täcker halva den gamla bastionen.

De nakna stenväggarna restes under hårt slit av lokala bönder under sex–sju år i början av 1600-talet. Bönderna gjorde dagsverken på slottet under ledning av professionella hantverkare.

– Vid många av våra byggen var det hantverkare och arkitekter från kontinenten, säger Mimmi Mannheimer.

Nu vill hon och Statens Fastighetsförvaltning öppna upp det gamla kanontornet – eller postejen, som den kallas – för allmänheten. Här ska det kunna hållas evenemang, musikkvällar eller kanske övernattningar för skolklasser. Dessutom ska slottets besökare få möjlighet att lära sig om historien.

– Den här råa vackra arkitekturen. Det här kommer att ge oss möjlighet att berätta mer om slottet som borg och fästning.

Hon berättar om belägringen under Kalmarkriget 1611–1613. Slottet blev aldrig intaget, men försvararna gav till sist upp på grund av brist på mat och ammunition.

– Vi vet att kanoner har skjutit härifrån mot Kalmarsundsparken, spår av detta har hittats vid arkeologiska utgrävningar. Det är sådant vi ska berätta om när vi öppnar upp. Om fartyg som sänktes, hur soldaterna levde och vilket helvete krig innebar, säger Mimmi Mannheimer.

För att besökarna ska komma in krävs bland annat ett nytt golv. Porten mot slottsvallen är igenmurad och måste öppnas. Dessutom ska det sättas glas i tornets skottgluggar. Alla ingrepp ska göras på ett sådant sätt att de går att återställa i framtiden, om man vill.

Men att göra ingrepp i slottet är en omfattande apparat. Allt måste godkännas av ansvariga experter. Ett positivt yttrande har kommit från Riksantikvarieämbetet, men inga beslut är fattade.

Mimmi Mannheimer vågar inte säga när Kalmarbor och turister kan få komma in i det stängda tornet.

– Sommaren 2019 är tidigt bara det. 2020, kanske, säger hon.

Fram tills nyligen var tornet fullt av gamla föremål, från slottets mörka tid som avdankad och förfallen fästning. Under 1700- och 1800-talen tjänade borgen bland annat som sädesmagasin och kronobränneri.

– Det förföll något fruktansvärt. Prosten Stagnelius föreslog att man skulle riva det och använda stenen till att bygga skola. Hade det inte varit nationalistiska strömningar så hade vi inte haft något slott nu, säger Mimmi Mannheimer.

Nu har tornet tömts och många av föremålen har flyttats till länsmuseets magasin i gamla Volvofabriken. Golven gapar tomma och blanka. Tornet vore en perfekt plats för ett bröllop eller en konsert, tycker Mimmi Mannheimer.

– Du ser nu när solen kommer in, det är magiskt här inne, säger hon.