För den 10:e gången arrangerar Ungdoms- och kvinnojouren i Kalmar “En vecka fri från våld” i Kalmar län, efter initiativ av organisationerna Unizon och MÄN. En kampanjvecka som syftar till att belysa våldsförebyggande arbete och uppmärksamma mäns våld mot kvinnor.

I samband med detta kommer kriminologen och opinionsbildaren Nina Rung till Kalmarsalen för att prata om sex, samtycke, våld och relationer. Frågor som hon ägnat större delen av sitt liv åt.

– Sedan högstadiet, berättar hon, och nämner en händelse där en tjejkompis blev våldtagen på en toalett under en fest.

Ordet ”våldtäkt” var dock inte orden som beskrev händelsen då.

– Det var något som man fick mer förståelse av i efterhand. Någonstans där började jag tänka: ”Det här är inte rätt. Så här ska det inte vara”.

Nu har Nina arbetat med frågor om våld och kön i nära 20 års tid. På tisdag föreläser hon om våldsutsatthet, särskilt i ungas relationer, och om hur könsnormer, porr och sociala medier spelar in i samhällets våldsklimat. ”Ta snacket” är ledorden på affischen.

– Många unga har inte riktigt koll på vad som skiljer en bra relation från en destruktiv. Många unga vet inte vart gränsen går för sexuellt våld till exempel, eller hur samtycket ser ut i praktiken. Genom att ”ta snacket” med barn och unga hjälper vi dem förstå vart gränsen går. Om du vill ha sex med någon behöver du kolla att den personen verkligen vill det. Har du inte kollat det tillräckligt väl, då finns det risk att du faktiskt begår ett övergrepp, säger Nina.

Hon betonar skolans ansvar. 2022 ändrades läroplanen för sexualkunskap till att inkludera sexualitet, samtycke och relationer, men hon menar att många skolor inte arbetar tillräckligt med dessa frågor. Skolan har ett ansvar i att sätta en tydlig kultur på skolan. När hon själv varit ute på gymnasieskolor i landet upplever hon ett glapp mellan elevernas vardag, och vad de vuxna faktiskt har koll på.

– Jag tror inte att många hade tyckt att det varit rimligt eller okej om någon skrek hora till någon vid kaffeautomaten på jobbet. Eller att någon slår dig i bakhuvudet när du har klippt dig. Men det är väldigt många ungas vardag i dag.

Att prata om sex, våld och samtycke med barnen är oerhört viktigt, menar hon.

– Många tycker att den här typen av samtal är väldigt jobbigt. Men det är frågor som är superrelevanta för unga.

Hur ser du på utvecklingen i samhället när det kommer till våld och jämställdhet – går det åt rätt eller fel håll?

– Jag skulle säga att det går både fram och bakåt. Det är fler tjejer i dag som upplever att man är feminist, och förstår vad det innebär. Sedan finns det en större medvetenhet kring vad som är okej att göra eller inte.

– Samtidigt ser vi en samhällsutveckling där, killar framförallt, får jättemycket misogynt innehåll i sociala medier – som de inte bett om. Det matas till dem genom algoritmer. Vi ser också att många killar har ”influerare” som inte stödjer jämställdhet, utan tvärtom kanske själva är lite misogyna.

”Fler behöver göra mer”, är vägen framåt, menar hon. I alla samhällets led.

– Nu jobbar jag inte alls med gängkriminalitet, men det jag kan se som jobbar med våld i nära relation är att de som växer upp och sedan hamnar i gängkriminalitet ofta varit kända hos socialtjänsten tidigare för att de levt i hem med våld. Vi behöver förstå hur saker och ting hänger ihop och jobba förebyggande tidigt. För att vi inte ska få se mer av det vi inte vill se.

Om man pratar #Metoo – vilka effekter ser du av det i samhället i dag?

– Det finns en snabbare förståelse för vad som är okej att göra, och vad som inte är okej att göras mot en. Det var något som #Metoo förde med sig. Att man lättare kan berätta om det utan att bli rädd för att man ska skrattas bort eller förminskas.

– Men jag skulle inte säga att det har hänt så mycket på en samhällelig nivå. De som går på högstadiet i dag vet ju inte vad #Metoo är, de var för små då.

Vad är det som driver dig till att fortsätta arbeta med dessa frågor?

– Det har blivit mycket mer motstånd de senaste åren. Det är tydligt att vi har en annan politisk riktning nu, och det påverkar oss som jobbar med de här frågorna. Men mitt mål är att det ska bli ett jämställt samhälle. Jag tror på det och jag tror att det går. Jag är en evig optimist, och det tror jag att man måste vara det när man jobbar med det här. Annars blir man deppig.

Nina Rung föreläser i Glasannexet på Kalmarsalen under tisdagen. Inleder kvällen gör musikern Ida Gratte.

Har du något särskilt du ser fram emot att göra under ditt besök i Kalmar?

– Jag bor på Gotland, så jag tycker att det är härligt att ha vattnet så nära. Ni har så fina små gator och hus, så det är min plan när jag är i Kalmar. Ta en promenix.