Lina Nedell: ”Hugo tycker fortfarande att det är lite coolt att hans mamma har spelat i allsvenskan”

Vad händer i helgen?

– I helgen har jag en efterlängtad träff med några tjejer inbokad. Vi är ett gäng tjejer som hållit ihop sedan vi spelade i IFK Kalmar och vi försöker att ses emellanåt. Så i helgen har vi bokat löpning, bastu, havsbad och en avslutande middag tillsammans på kvällen. Ska bli riktigt trevligt! Däremellan ska diverse fotbollsträningar, simträningar och innebandyträningar med barnen hinnas med. Självklart ska jag också besöka min pappa för lite fars dag-firande.

Du lämnade IFK Kalmar för IFK Norrköping januari 2012. Vad hände sedan?

– Ja, vad hände sen, haha... Jag flyttade till Norrköping då jag hade träffat han jag numera är gift med. Han var på den tiden inte alls intresserad av att flytta till Kalmar medan jag var redo att testa något nytt, både på fotbollsplanen och vid sidan om. Jag spelade två år i IFK Norrköping i elitettan innan jag tog ett rätt långt uppehåll. På den tiden var inte IFK Norrköping dam en del av herrföreningen, vilket de är i dag. Så tyvärr var det en rätt stökig tid i föreningen och energin för fotbollen tog slut. Efter ett långt uppehåll gjorde jag två säsonger i Smedby AIS. Två barn senare gjorde jag år 2017 min sista ”riktiga” match.

Och nu har du flyttat familjen tillbaka till Kalmar. Varför blev det Kalmar igen?

– När jag flyttade till Norrköping var jag rätt inställd på att det var där jag skulle bo. Men två barn senare så gjorde sig hemlängtan mer och mer påmind. Så då började övertalningskampanjen på John och till slut gav han med sig. 2019 sålde vi huset i Norrköping och flyttade till Kalmar. Till en början var det så klart på prov för John och barnens skull. Men allt har gått toppen och åren bara springer iväg.

Vad var det bästa med Norrköping, då?

– Det bästa med Norrköping där och då var väl att det kom lägligt för mig att testa på något nytt. Ny stad, nytt jobb, nytt lag, nya kompisar. Jag utvecklades och växte som människa av det. Är glad att jag vågade chansa och testa på det! Och jag har tagit med mig mycket från tiden där.

Sämsta?

– Avståndet hem till Kalmar var ju det sämsta så klart. E22an upp till Norrköping är ju kanske inte den mest drömmiga vägen att köra på…

Vad gör du och familjen i Kalmar i dag?

– Familjen består av min man John och våra två barn, Tyra, 9 år, och Hugo, 6 år. Vi bor i hus, en schysst vänsterdoja från Bergaviks fotbollsplaner. Dagarna spenderar jag på ekonomiavdelningen på LW Fastigheter. Fritiden består i första hand av barnens fritidsaktiviteter som är fotboll, innebandy och simning. Sedan är både John och jag rätt träningstokiga så det blir en hel del.

På tal om din känsliga vänsterdoja, hur mår den 2024?

– Haha, ja den sitter kvar på benet i alla fall. Den används mest vid fotbollsspelandet hemma med barnen. Hugo tycker fortfarande att det är lite coolt att hans mamma har spelat i allsvenskan. Kan ju vara kul så länge det varar tänker jag...

Hur involverad är du i fotbollen nu?

– Jag spelar inte någon fotboll själv i dag, det skulle kroppen aldrig hålla för. Men båda barnen spelar fotboll så jag får min dos av det ändå och för dottern och hennes lag i IFK Kalmar är jag också tränare. Mitt hjärta klappar för blåvitt fortfarande. Men så mycket jag fick med mig från mina år där, både på plan men också vid sidan om så kan jag inte vara annat än tacksam för den föreningen.

– Jag var där som spelare mellan åren 2004-2012 och sedan 2022 är jag ungdomsledare i föreningen. Att de ideella timmarna som tränare på en vecka rätt snabbt tar slut vägs helt klart över på vad man får tillbaka. Att se hela laget utvecklas och att få se varje individ växa är ju helt fantastiskt! Och att få uppleva att vara ungdomsledare i den förening jag själv varit i som spelare så många år är bara en extra bonus. Men sedan klappar hjärtat för Mjällby också.

Mjällby av alla klubbar?

– Ja, när jag växte upp så spenderade jag väldigt många somrar i Hällevik där Strandvallen ligger. Vi var och såg några matcher och jag fastnade för laget. Och det hänger säkert ihop med att jag själv är från en liten förening på landet.