Birgitta Hultman: Elva frågor att hålla koll på: Lång och spännande valkväll väntar

Alltså kan väldigt små förändringar i väljarkåren avgöra om det blir socialdemokraten Magdalena Andersson eller moderaten Ulf Kristersson som sent på valkvällen kommer att utropa sig som segrare. Vill det sig riktigt illa kanske det blir så jämnt att det inte finns ett klart resultat under kvällen. Utlandsrösterna räknas till exempel inte förrän på onsdag. ”Det kanske blir en valvecka istället”, sa professor Henrik Ekengren Oscarsson härom kvällen.

Oavsett blir det en spännande valkväll, där SVT levererar sin stora vallokalsundersökning redan klockan 20. Samtidigt börjar rösträkningen i alla landets vallokaler. Riksdagsvalet räknas först, därefter kommunvalet och sist regionvalet. Klockan 21.30 kommer en första prognos för riksdagsvalet och klockan 23 ska Valmyndigheten publicera en preliminär mandatfördelning.

Mycket står alltså på spel, både på riks-, lokal och regionplanet. Här är några frågor att hålla ögonen på under valkvällen och natten.

Två tydliga kandidater står mot varandra, Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M), och enligt de senaste opinionsmätningarna är det så jämnt som det kan bli.

Socialdemokraterna har haft makten två mandatperioder, och det sägs ofta att det är svårt att vinna en tredje. Men skiftet av partiledare och statsminister från Stefan Löfven till Magdalena Andersson ökar troligen hennes chanser att fortsätta styra landet. Magdalena Andersson har också med råge haft högst förtroende hos väljarna medan opinionsundersökningarna visar på en bit över 30 procent för S.

Moderaten Ulf Kristersson har jobbat hårt under denna valrörelse (men han har inte besökt Kalmar län) och efter utfrågningar och debatter avgår han oftast med segern, både i folkopinionen och bland mer neutrala politiska kommentatorer. Om han trots det inte lyckas peta Magdalena Andersson ur sadeln spår de flesta bedömare att han avgår, och det snabbt. Det hände ju med Fredrik Reinfeldt, som redan på valnatten 2014 överraskande meddelade sin avgång. Moderaterna har haft en nedåtgående trend i opinionen och enligt senaste mätningar ligger partiet kring 18 procent.

Om resultatet står och väger kan det dröja länge innan någon av statsministerkandidaterna visar sig i tv. De brukar gömma sig tillsammans med de närmaste partigängarna bakom valvakornas vimmel, innan det är dags att utropa sig som vinnare eller erkänna sig som förlorare.

Sverigedemokraterna har haft vind i seglen de senaste veckorna, och uttalandena från partiledaren Jimmie Åkesson har blivit allt självsäkrare. Linjen om att ”bara” ingå i regeringsunderlaget på högersidan har allt mer luckrats upp i takt med ökande opinionssiffror. Partiet ligger nu en bit över 20 procent, och kan därmed bli landets näst största parti, större än Moderaterna. Det vore naturligtvis väldigt nesligt för M, och bilden som regeringsbildare tillsammans med Kristdemokraterna rispas rejält i kanten.

Centerpartiets Annie Lööf har länge fört en hård kamp mot SD, precis som S och MP, och för dem vore det ett stort nederlag om SD blir näst största parti. Samtidigt hade SD redan i förra valet höga opinionssiffror, 20,1 procent i augusti 2018, medan valresultatet stannade på 17,5 procent, vilket då ledde till stor besvikelse inom partiet.

De flesta bedömare är ense om båda kommer att klara sig kvar i riksdagen. Det överraskande och snabba partiledarbytet i våras, från Nyamko Sabuni till Johan Pehrson, gjorde att Liberalerna tog ett skutt upp på säker mark ovanför 4-procentspärren. Partiet är fortsatt i stort behov av stödröster men kan kanske inte räkna med så många M-väljare längre (de behövs för att inte bli mindre än SD) och det proklamerade samarbetet med SD gör att en del liberaler tvekar och istället lutar åt Centern. Johan Pehrson har gjort allt för att framstå som folklige ”killen vid grillen” men det blir en nervös valkväll för honom och hans partikamrater.

Kanske lite mindre nervöst för Märta Stenevi och Per Bolund om man ska tro de senaste mätningarna, där MP ligger en bra bit över 5 procent. Bolund gjorde dessutom ett bra framträdande i SVT:s utfrågning, vilket kan hjälpa på marginalen.

Inom det rödgröna blocket går den största och hårdaste skiljelinjen mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. V:s nya partiledare Nooshi Dadgostar gör sin första valrörelse med stort självförtroende efter sommarens regeringskris, där hon tydligt visade att V inte längre ville vara ”dörrmatta” för S. Självklart ska V ingå i en eventuell rödgrön regering enligt Dadgostar, men Centerns Annie Lööf säger stenhårt nej. Samtidigt har hon och Magdalena Andersson alltmer börjat hitta varandra, och det verkar som om C får alltmer att säga till om, även om partiet blir mindre än V i röstetal.

Efter lång tid av dåliga opinionssiffror ser det ut som om Centerpartiet och Annie Lööf är på väg mot förra valets dryga 8 procent. Annie Lööfs benhårda motstånd mot SD kan ge henne nya röster, inte minst från väljare som räknar sig som liberala. Även det otäcka faktum att hon var måltavla för Almedalsmördaren, som knivdödade psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren, kan ge henne ytterligare sympatier.

Ebba Busch har länge varit en av de allra tuffaste retorikerna, och tar ofta till ovanliga metoder. Nu senast har hennes grepp att vifta med en falukorv i olika debatter och utfrågningar gjort att hon har fått extra nyhetsutrymme. Rent opinionsmässigt har det däremot inte gått så särskilt bra, och partiet ligger nu strax över 6 procent.

Kalmar län har totalt åtta riksdagsmandat. S sitter på tre av dem, och inget kan nog hota de platserna, men de får troligen inte fler. Den mest framträdande personen har varit socialminister Lena Hallengren, som spelade en huvudroll under pandemin, och hon står också överst på länslistan.

SD har två mandat och om partiet går fram kraftigt kan det kanske knipa ytterligare ett. En riksdagsplats tillhör Mattias Bäckström Johansson från Oskarshamn, som under mandatperioden gjort en spikrak karriär i partiet. Han är förutom energipolitisk talesperson också biträdande partisekreterare.

Moderaterna får troligen behålla sitt riksdagsmandat i Kalmar län, som i så fall högst troligt går från Jan R Andersson, tidigare Kalmar, till hans sambo Marie Nicholson från Vimmerby.

Centerpartiet har också ett mandat som länge har innehafts av nu avgående Anders Åkesson och han kan ersättas av Högsbys kommunalråd Stihna Johansson Evertsson. Centern är starkt i Kalmar län och gjorde ett bra val 2018, så det är inte mycket som hotar.

Även KD har ett mandat. Jimmy Loord från Nybro valdes 2018, men snart avgick han av personliga skäl och ersattes av Gudrun Brunegård från Vimmerby. Även KD har traditionellt varit starka i länet, men mandatet är långt ifrån stensäkert.

För några kommuner – som Kalmar, Mönsterås och Hultsfred – blir valkvällen troligen ingen större nagelbitare. Johan Persson (S) leder en stabil majoritet tillsammans med C och V i Kalmar, så även om något mandat skulle förloras till Alliansen eller SD är övervikten ändå säker. Moderata oppositionsrådet Hanne Lindqvist är ett oprövat kort, men kan ta ett eller annat mandat från majoriteten, samtidigt som Liberalerna riskerar att tappa.

Centerns Lars Rosander gjorde ett kanonval i Hultsfred 2018, och det ska mycket till för att han ska rubbas, precis som Anders Johansson i Mönsterås, ett av landets starkaste Centerfästen.

I Emmaboda kan Socialdemokraterna göra comeback i kommunledningen, medan nya samarbeten, till exempel mellan C och S, kan se dagens ljus i Nybro.

På Öland gjorde Centerpartiet ett bra val 2018, precis som Socialdemokraterna, vilket resulterade i samarbete både i norr och i söder. De kan mycket väl få fortsatt majoritet, men tidigare starka Moderaterna kan komma tillbaka efter förra valets stora tapp.

Regnbågskolaitionen i Torsås kan hålla för en mandatperiod till, medan det ser mer ovisst ut i Högsby.

Framför allt är det SD som blir Joker i de lokala lekarna. Om framgångsvinden på riksplanet håller i sig kan det leda till framgångar även i kommun- och regionvalen. Det gör utgångarna lokalt och regionalt mer osäkra.

Socialdemokraterna är Oskarshamns stora maktparti, som överraskade totalt när de bildade styre tillsammans med Moderaterna efter förra valet. Det var inga förstahandsalternativ från någon av sidorna, så det ska mycket till för att den koalitionen ska hålla och fortsätta. Ett annat frågetecken i Oskarshamn är hur det ska gå för Liberalerna, som tappade sin bästa kraft, Mathias Karlsson, till nybildade Kustlandspartiet.

Strax efter förra valet blev Thoralf Alfsson, Sverigedemokraternas störste profil i Kalmar, utesluten ur partiet. Han fortsatte i fullmäktige som politisk vilde, men vill nu göra comeback med egna partiet Framtid Kalmar. Det är inte alls omöjligt att han får ett eller två mandat, det finns troligen ganska många tidigare SD-väljare som vill ge honom en ny chans.

Även Kustlandspartiet i Oskarshamn har ganska stor chans att komma in i fullmäktige. Partiet lever lite på Mathias Karlssons tidigare popularitet, vilket kan ge dem en eller flera platser i fullmäktige.

MP gjorde ett katastrofval i Kalmar län 2018, och raderades ut i flera kommuner. Därför är söndagens val lite av vinna eller försvinna för partiet, både på riks- och lokalnivå. Partiet har bara funnits representerat i ett fåtal av länets kommuner, och har till det här valet haft svårt att hitta kandidater till sina listor, så det ser mörkt ut. MP ramlade även ur regionfullmäktige i förra valet, men gör nu en kraftansträngning med Max Troendlé som förstanamn för att komma in igen.

Efter valet 2018 fick regionen ganska överraskande en ny majoritet bestående av Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna. Det betydde samtidigt att S övergav sin mångårige partner Vänsterpartiet, som fick bli en del av oppositionen. I våras bytte Liberalerna fot och gick över till den borgerliga sidan, vilket gör att nya samarbeten krävs för att skapa ny majoritet. Enligt Barometern-OT:s kommentator Mats Andersson ligger ett samarbete mellan S, C och V nära till hands, enligt modellen i Kalmar kommun. Men det kräver att V och C accepterar varandra, och att S inte gör ett lika dåligt val som 2018, då partiet tappade mer än 6 procentenheter.