”Debatten om elsystemet borde baseras mer på fakta”
I sin artikel lämnar Stefan B en rad felaktiga uppgifter om elsystemet. Han lyfter fram höjningen av effektskatten 2015 med 17 procent som en orsak till nedläggningen av kärnkraften. Det är missvisande att lyfta fram en händelse under ett år som utslagsgivande gällande processer som sträcker sig över flera årtionden. Effektskatten infördes första gången 1984. Därefter ändrades skatten i olika omgångar tills den helt avskaffades i samband med energiöverenskommelsen 2016. Den största höjningen av skatten gjordes av regeringen Reinfeldt 2008 med 24 procent. Anledningen till stängningen av reaktorerna var främst att priserna på el fallit när vindkraften byggts ut och att kraven på säkerhet ökat i samband med katastrofen i Fukushima.
SB hävdar även att kärnkraftsavfallet blir hanterbart redan efter 300 år. I verkligheten måste det högaktiva avfallet lagras 100 000 år innan det blir ofarligt och det medelaktiva ca 10 000 år.
SB resonerar även fel gällande elproduktion, elanvändning och kostnader för el. Produktionen av el uppgick 2022 till 170 TWh. Användningen uppgick till ca 140 TWh och har i princip varit oförändrad de senaste 35 åren. Exporten har de senaste åren ökat markant och uppgick 2022 till 33 TWh. Vi är Europas största nettoexportör av el. Importen av el har minskat kontinuerligt och under 2022 hade vi nettoimport mindre än 100 timmar. Stängningarna av O1, O2, R1 och R2 har med råge kompenserats av mer vindkraft. Vi har de senaste 50 åren aldrig varit beroende av import av el i så liten omfattning som vi är nu.
Att kärnkraften skulle vara billig är även diskutabelt. Den SMA-reaktor som nu certifierats i USA beräknas leverera el till kostnader som är 4–5 gånger större än från vind och sol. Det är därför inte realistiskt att tro att en ensidig satsning på kärnkraft kommer att ge billigare el.
Debatten om elsystemet borde baseras mer på fakta än vad som nu gäller i debatten.
Lars-Erik Andervad
