Pierre har barn och barnbarn:”Det går inte att tramsa bort ett föräldraskap”

Hur är det att vara pappa?

– Det är en stor glädje och stolthet, men samtidigt under vissa tider av livet ett väldigt stort ansvar. Beslutet att skaffa barn är det största man tar i livet. Att vara pappa till barn som är 38 och 33 år är inte samma sak som att vara pappa till småbarn, det är helt annorlunda. När de var små hände det att man kände sig mer otillräcklig och ansvaret var väldigt stort. Jag kan tänka på det i efterhand; vad hade jag kunnat göra annorlunda, jobbade jag för mycket? Just starten i livet får man aldrig tillbaka igen. För de flesta i dag är det helt naturligt att man delar på ansvaret och det är jätteviktigt. Där ser jag också skillnad i attityden hos arbetsgivare i dag.

Hur reagerade du när du fick veta att du skulle bli pappa?

– Det var väldigt omtumlande och jag kände oerhörd glädje. Samtidigt kände jag ”oj, vilket ansvar”. Men ögonblicket vid födseln är livets största höjdpunkt!

Hur förändrades livet när du blev pappa?

– Det var en jättestor förändring förstås eftersom man fick ett så stort ansvar för en annan människa. Man fick ta livet mer på allvar och fundera lite på hur man uttryckte och betedde sig för man blir ju en slags förebild. En del värderingar har jag försökt föra över, typ alla människors lika värde och jobba för det goda i samhället. Livet blir aldrig sig riktigt likt sedan den dagen man blir förälder. Just ansvaret kan man aldrig skoja bort och det är något man måste ha i åtanke när man skaffar barn. Det går inte att tramsa bort ett föräldraskap, det är så oerhört viktigt. Man måste inse att det blir ett annat liv, samtidigt får man inte glömma sig själv heller. Man får lära sina barn att föräldrar har rätt till sina egna liv också. En av de viktigaste sakerna att lära sina barn är att man duger som man är, man behöver inte jämföra sig med andra, att var och en har rätt att utvecklas på det sätt man vill, till en unik människa.

Vad har du för relation till dina barn idag?

– Vi träffas så ofta det går. Just i pandemitider har det varit jobbigt, men jag hoppas att det ska lossna ordentligt i samhället nu. Barnen klarar sig själva i dag, det är mer barnbarnen jag hittar på grejer med, framför allt sjuåringen Cornelis. Båda mina barn har bott på andra ställen tidigare och det var en väldig glädje när de flyttade hem till Kalmar igen.

När är det svårt att vara förälder?

– Om man ser att det är motigt för sina barn, om de inte mår bra, då känner man sig otillräcklig. Eller om barnbarnen mår dåligt. Att inte få ha hälsan är det värsta.

Känner man oro för sina barn även när de är stora?

– Det är en helt annan form av oro och funderingar kring barnen nu. Nu kan jag ligga vaken och grubbla och fundera på barnbarnen istället.

Hur firar ni fars dag?

– Vi gör ingen stor sak av det. Vi brukar träffas och fika kanske. Vi är egentligen inte så noga med högtidsdagar. Det är en sak när barnen är små, men vi har ingen rutin för fars dag. För mig är det fars dag året om, ha, ha.