Eva Bergquist Andersson: ”Hela bilen är inredd som jag tänker mig innanmätet i en rymdraket”
Bilen i sig är ordinär. Det är till och med samma modell som den gamla, så vissa funktioner, såsom gaspedal, ratt, broms och säkerhetsbälte sitter på samma ställe som förut. Men tekniken i kupén är mera trafikfarlig än en testosteronstinn 18-årig pojkslyngel som just fått körkort.
Instrumentbrädan ser ut som jag föreställer mig mig cockpit i en Airbus A340 300 med oändliga funktioner, displayer, plingande ljud och outgrundliga knappar. Det finns till exempel inget hål för bilnyckeln, utan en metallplatta som man ska trycka på. Det tog mig 27 minuter att hitta den när det var dags för premiärfärden. Man vill ju inte skämma ut sig genom att ringa någon och fråga.
Första bilturen gick bra tills jag kommit ut på en större väg. Jag hade till och med lyckats få igång bilradion när bilen fylldes av ett öronbedövande dån, ungefär som om jag hade befunnit mig hängandes i kläppen på en ringande kyrkklocka.
”Bilens varningssystem är alltså felkonstruerat och att försöka fatta hur man justerar detta kommer att ta minst en hel arbetsdag.”
Det plingade och levde rövare och jag försökte förgäves fatta vad som var på gång, tills jag till min förvåning såg ett litet meddelande på displayen bakom ratten. ”Kör mitt i filen” stod det på den minimala skylten.
Jag körde mitt i filen redan, och fortsatte i ren panik min färd tills ljudet och skylten försvann utan att jag förstod vad jag gjort för fel. Det här återupprepades tills jag blev arg och testade med att köra över på fel sida mittlinjen. Då slutade det. Bilens varningssystem är alltså felkonstruerat och att försöka fatta hur man justerar detta kommer att ta minst en hel arbetsdag, varför jag numera vant mig vid detta vansinneslarm som ideligen återkommer. Trots att jag kör exakt mitt i den så kallade filen hela tiden.
En annan livsfarlig funktion är när det med jämna mellanrum dånar till i bilen och en skylt med texten ”Ta foten från gaspedalen” visas. Första gången förstod jag inte vad som menades. Har gaspedalen gått sönder? Är min fot skadad?
Efter några incidenter insåg jag svårt chockad att bilen vet vad det är för hastighetsbegränsning där man befinner sig och varnar när man kör för fort, hur den nu kan känna det.
Då började jag reta mig på att skylten är så illa formulerad. ”Lätta på gasen” , eller ”Sakta ner” vore mera snärtigt och framför allt lättare att läsa för en 61-åring vars förmåga att växla från att titta på vägen och på minimala bokstäver på en display är starkt begränsad på grund av - ålder, helt enkelt.
Ovanstående är bara en bråkdel av överraskningarna man får så fort man ska ta sig någonstans med detta fordon. Jag misstänker att biltillverkaren på något sätt mutat de svenska trafiksäkerhetsinstanserna för att få ha den här typen av störningar i bilen, för helt klart är ju att det äventyrar även den kortaste färd när man ideligen blir vettskrämd över konstiga och onödiga meddelanden.
Jag har för mig att det finns mobiltelefoner för äldre, med endast det absolut mest nödvändiga för att ringa samtal. Samma sak borde göras med bilar för att få ner antalet trafikolyckor på våra vägar. Att folk åker runt i veritabla tivoliparker som hela tiden drar uppmärksamheten från vägen kan absolut inte vara nyttigt.
Apropå bilar såg jag att man öppnat ett nytt gubbdagis, alltså ett ställe där man kan lämna in sin man för att få en stunds lugn och ro, även i Oskarshamn. Jag tänker på den stora affär tillhörandes en kedja som bland annat säljer biltillbehör, som slog upp portarna nu i veckan.
Funderar på att besöka dem för att se om de säljer något som stänger av alla konstiga funktioner i min nya firmabil. Om inte dagiskön är för lång.
