Cementas vd: Svårt få ner koldioxidutsläpp

Cementindustrin försöker minska utsläppen av koldioxid genom att använda alternativa bränslen. Det var därför Kalmarsundsregionens renhållare, KSRR, och Cementa i Degerhamn inledde ett samarbete. Fabriken skulle använda medlemskommunernas utsorterade brännbara avfall, RDF, som bränsle i ugnen.

Hösten 2015 rapporterade Cementas produktionschef Roger Petersson i företagstidningen Utsikt att Degerhamnsfabriken fått ner koldioxidutsläppen med 8 500 ton per år genom att använda alternativa bränslen, vilka stod för cirka 30 procent.

Men året därpå började volymerna minska och förra året eldades inga KSRR-sopor alls i Degerhamn. De senaste åren har det mesta av bränslet fraktats till Cementas fabrik i Slite på Gotland i stället.

Varför?

– Det är svårt att ställa om till alternativa bränslen i Degerhamn. Vi kan konstatera att det finns helt andra förutsättningar i Slite jämfört med Degerhamn. Det är bolaget HC Miljö som sköter detta, säger Cementas vd Magnus Ohlsson.

Trots flera miljöprojekt har Cementa inte fått ner koldioxidutsläppen i Degerhamn tillräckligt mycket, menar ledningen. Enligt företagets miljörapporter har fabriken i Slite minskat koldioxidutsläppen mellan 2014 och 2016 vad gäller kilo koldioxid per ton klinker, medan utsläppen ökat i Degerhamn samma tid. De totala utsläppen per ton är lägre på Gotland.

Flera försök att elda Guldfågelns fjädrar i Degerhamn har misslyckats genom åren.

Nu hotas cementtillverkningen av nedläggning. 75 jobb står på spel. Förhandlingar pågår och beslut är inte fattat, men Cementas vd är tydlig:

– Grundbulten är att Degerhamnsfabriken är mindre, den är oljebaserad och den behöver stora investeringar. Och där kommer vi inte vidare, säger Magnus Ohlsson.

Det pågår också andra miljöprojekt på Cementa i Degerhamn?

– Vi har gjort otroligt mycket i Degerhamnsfabriken. Tillsammans med Linnéuniversitetet har vi gjort försök med alger som renar rökgas, som kan bli något i större skala. Vi har försökt att göra nytt, säger Magnus Ohlsson.

Det blev heller inget med Cementas vindkraftpark vid stenbrottet på Alvaret, efter överklagan och avslag i Mark- och miljödomstolen. Vad spelar det för roll för ledningens nedläggningsförslag?

– Nej, det har inte varit pådrivande till att vi fattat beslutet. Det är många som frågat om detta, men det finns inget samband med beslutet och vindkraft på Alvaret, säger vd Magnus Ohlsson och hänvisar till att Sverige redan har en väldigt stor andel förnybar el.

Matavfall och metaller sorteras bort i KSRR:s anläggning i Moskogen. Det som blir kvar – papper, plast, trä och textilier – ”mals ner och levereras till Cementa AB i Degerhamn där det används som bränsle i cementtillverkningen”, skriver KSRR på sin hemsida. Men det mesta hamnar numera på Gotland.

Det är dubbelt så dyrt för KSRR och längre transporter till Gotland jämfört med Degerhamn på Öland?

– Självklart hade vi hellre kört allt RDF till Degerhamn eftersom det är mycket närmare och därmed billigare transportkostnad. Det är HC Miljö, inte KSRR, som bestämmer till vilka cementfabriker vi ska skicka materialet. Hade det inte varit för avtalet med HC Miljö hade motsvarande alternativ för oss varit att förbränna det i till exempel Nybro. Då mot en kostnad på ungefär 550 kronor per ton, svarar Ulrika Bergström, informatör på KSRR.

Vad har KSRR fått för förklaring till att soporna styrts om från Degerhamn till Slite?

– Kvalitetsfrågor i förhållande till förbränningsugnarnas kapacitet.