”Man vet inte vad som händer i morgon”

Färg och form har alltid varit en viktig del av Marie Lundins liv. Redan som barn tecknade hon mycket och gillade att ha olika projekt på gång.

– Jag kunde aldrig bestämma mig för vad som var snyggast. Jag började med att möblera om flickrummet och sedan blev det hela huset, säger hon.

Att hon blev företagsledare inom grafisk produktion är därför kanske inte så konstigt. Hon hade jobbat med försäljning av personsökare men insett att företagarnas problem var att hitta nya kunder. Ungefär samtidigt såg hon en reklamtavla hos en frisör och började utveckla idén om en skylt som växlade bilder. 1993 startade hon sitt företag som fick just namnet Bildväxlarna.

– Det har varit galet mycket saker som man behöver bevisa att man faktiskt klarar av. Då var det inte jättevanligt att tjejer startade reklambyråer med egen produktion och gick omkring i snickarbyxor, säger hon.

Eftersom Marie alltid varit en social person med ett stort kontaktnät kunde hon snabbt komma i gång. Hon gjorde en lista med drömkunder och började ringa runt. Den första tiden jobbade hon själv med både företaget och produktionen. Så småningom anställde hon en grafiker för att kunna koncentrera sig på att få bolaget att växa. I dag har Bildväxlarna 14 anställda och sitter i rymliga lokaler vid Guldfågeln arena i Kalmar. Däremellan har Marie hunnit få med sin man som delägare och försäljningschef.

– Det har varit en jäkla resa. När jag bestämde mig för att starta företag hade jag inte räknat med att jag skulle bli gravid, säger hon.

Första barnet, Alexander, kom 1994 och två år senare föddes Viktor. Båda sönerna fick ofta hänga med sin mamma på jobbet och Viktor är i dag anställd som montör.

När Marie fick en hjärnblödning 2009 vändes livet upp och ned. Högra kroppshalvan förlamades och hon var tvungen att lära sig allt på nytt. Små saker som att sätta på spisen kändes jobbigt och att bara leva ett vanligt liv var svårt. När det var som tuffast klev hennes man och personal fram och räddade firman.

Rehabiliteringen tog lång tid och det var först för två år sedan som hon kände att det blivit bättre på riktigt.

– Det värsta som drabbade mig efter hjärnblödningen var dödsångesten. Jag insåg att livet är skört och att man inte vet vad som händer i morgon. Det kan hända precis vad som helst och man får vara jäkligt tacksam, säger hon.

Som företagare kan det vara svårt att ta hand om sig själv men Marie känner att hon har blivit bättre på att delegera och att ta ledigt. På sina semestrar åker hon gärna till Stockholm eller till huset i Spanien med familjen.

Hur hon ska fira sin födelsedag vet hon inte själv men hon hoppas på att bli överraskad.

– Jag älskar att själv fixa fester men har ingen aning om hur det blir, säger hon.

Vad hon däremot vet är att hon har mycket att fira. I november är det också tio år sedan hon hittade tillbaka till livet igen.