Ammoniumnitrat förvaras 350 meter från Linnéuniversitetet

Förra veckans kraftiga explosion i hamnen i Beirut, Libanon, uppges ha orsakats av 2 750 ton ammoniumnitrat. Trots att det under perioder hanteras liknande mängder av ämnet på Swedish agros anläggning på Tjärhovet är risken för en olycka liten, menar Mattias Andersson, enhetschef vid förebyggande enheten på Kalmar brandkår.

– Följer man alla regler som finns, då är risken väldigt, väldigt liten. Det jag har hört om fallet i Beirut, och då vet vi inte allt än, är att det verkar ha varit väldigt speciella förutsättningar, säger Mattias Andersson, som under de senaste åren har utfört flera kontroller vid Swedish agros anläggning.

Den senaste tillsynen gjordes i mars 2017. Då beslutade Mattias Andersson att Swedish agro skulle installera ett automatiskt brandlarm som är direktkopplat till SOS eller räddningstjänsten.

Företaget fick också besked om att en brandavskiljande port skulle monteras mellan utrymmet där ammoniumnitratet förvaras och en intilliggande lokal där ett transportband finns. Transportbandet ansågs vara en potentiell antändningskälla.

Kraven på åtgärder som Mattias Andersson tog beslut om för tre år sedan ska inte ha berott på att säkerhetsarbetet på anläggningen var dåligt, säger han.

– De (Swedish agro, reds. anm.) har säkert byggt rätt och har säkert levt efter de krav som då fanns, men vi tyckte att det var en risk och krävde då detta enligt lagen om skydd mot olyckor, säger Mattias Andersson och utvecklar:

– Vi gör en skälighetsbedömning och det kan vara så att man tycker att ett visst brandskydd har varit skäligt i tio år, och så kan det komma en ny tillsynsförrättare som tycker annorlunda. Lagen är ganska otydlig på det viset.

Ammoniumnitratet som levereras till Swedish agro anländer i fartyg. Nitratet används som konstgödsel och är packat i säckar som väger 500-600 kilo styck. En del av säckarna körs direkt ut till lantbrukare medans resterande del lagerhålls. De förvaras då i en lagerbyggnad byggd i icke brännbart material.

– Ämnet i sig är inte farligt, men om det är en brand i närheten under lång tid och ammoniumnitratet är inneslutet kan det både uppstå explosioner och bränder. Är ämnet förorenat av brännbart material kan det påskynda processen, säger Mattias Andersson.

Mats Jönsson är vice vd på Swedish agro. Han poängterar att trots att företaget har tillstånd att förvara 2 500 ton ammoniumnitrat är det endast under korta perioder i samband med leverans som lagret är välfyllt.

– Det är inte så att det står ett jätteberg där nere, tvärtom. Vårt mål är att ha det så kort tid som möjligt på lager. Vi försöker alltid sälja så mycket som möjligt innan leveranserna kommer in. Det är både ett säkerhetstänk och kostnadstänk, säger Mats Jönsson.

Förutom ammoniumnitrat förvarar Swedish agro även gasol i en cistern på området. I den får företaget förvara 94 000 liter av den brandfarliga gasen.

Andra verksamheter på Tjärhovet har tillstånd att hantera diesel, olja och bensin. Alla nämnda ämnen ligger under den så kallade Sevesolagen (se faktaruta) och har potential att föda en storbrand. Swedish agro omfattas av Sevesolagstiftningens lägre nivå.

– Det är klart att så fort brandfarliga ämnen kommer in i bilden, oavsett var de finns i samhället, så blir det en förhöjd risk än om det inte finns några ämnen alls. Men det är därför vi har det regelverk vi har och det är därför vi följer de föreskrifter som finns, säger Mats Jönsson.

På Barlastholmen ligger Linnéuniversitetets nybyggda hus. När beslutet om universitetets placering togs för sex år sedan ägdes anläggningen på Tjärhovet fortfarande av Kalmar lantmän.

Claes-Göran Nilsson, dåvarande vd för Kalmar lantmän, var starkt kritisk till universitetets placering. I detaljplanen för området som antogs 2013 går det bland annat att läsa att Barlastholmen ”fungerar som en buffertzon/omställningszon mellan den farligare hanteringen på Tjärhovet och staden”.

I detaljplanen står det också att byggnader inom planområdet gärna ska ha laminerade fönster för att undvika splitter vid en explosion och att byggnadernas stomme kan utföras på ett sätt som gör den explosionstålig.

I detaljplanen från 2013 har man även bedömt riskerna för dödsfall och personskador vid en explosion av ammoniumnitrat. Analysen bedömer att människor som befinner sig inom 350 meters radie från anläggningen riskerar att dö. Risken för personskador sträcker sig 1 000 meter från anläggningen.

Enligt en illustration i detaljplanen ligger Linnéuniversitetets planerade etablering precis utanför den ring som indikerar 350-metersgränsen. I stort sett hela Kvarnholmen ligger mindre än 1 000 meter från anläggningen.

Mattias Andersson på brandkåren i Kalmar förklarar att riskanalyser görs av konsulter. Analyserna granskas sedan av räddningstjänsten. Resultatet av en riskanalys skiljer sig beroende på vilka indata och vilket scenario som matas in. Även vilket program som används kan spela in i slutresultatet.

– Det är alltid där man landar, för resultaten kan skilja sig åt, säger Mattias Andersson, som inte vill ge sin personliga åsikt om huruvida det var rätt beslut eller inte att bygga Linnéuniversitetet på Barlastholmen.

– När ett sådant beslut tas tar man inte bara hänsyn till riskerna. Vi på räddningstjänsten tar ju bara hänsyn till riskerna, och vi påtalade att dessa risker fanns på Tjärhovet och vid Södra vägen.

Mats Jönsson, vice vd på Swedish agro, avböjer att kommentera riskanalysen i detaljplanen från 2013 eftersom anläggningen på Tjärhovet då fortfarande drevs av Kalmar lantmän.

– När bostäder eller skolor kommer närmare industriell verksamhet brukar förhållningsreglerna bli mer skärpta. Detta förhåller vi oss till. Men det är inte helt lyckat att att de två kommer närmare varandra, säger Mats Jönsson och tillägger:

– Men det är inte så att vi har ont av universitetet, allting funkar och vi förstår att staden utvecklas.